Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1850, sida 2

öjelse till spekulation och i mycken större stillhet, än wad som förutsågs af mången för tre eller sex månaler sedan. Men i vår tid, utmärkt för sina hastiga kommunikationer genom ångbåtar, jernvägar och telegrafer äro spekulationsepoker vanligtvis af kortare var. ktighet än under fordna dagar, då ofvannämnde hjelpcrafter endera alldeles icke voro kände eller ock föga inlitades. Mer än tillförene anticiperas nu en förestående tids handelsepok, och verkan gifver sig redan på förhand tillkänna. Så ungefär visar sig nu äfven förhållandet vara med de artiklar, hvilka under senhösten samt vintermånaderna genom spekulation uppjagades i högt pris, och hvilka numera finna ringa efterfrågan, — icke derföre att artiklarnes position utvisar sig vara väsendtligt annorlunda än man tillförene beräknade, utan tillfölje deraf, att massan af förråderna mera sammanträngts på de större sjöplatsarne, och mindre befinner sig på detaljisters och konsumenters händer. Men den verkliga förbrukningen af begge dessa stora artiklar, som sedan sex månader varit föremål för så storartade spekulationer, — neml. KAFFE och BOMULL — har förmodligen icke betydligt aftagit, ehuru på de stora marknaderna den förstn. artikeln stigit 100 och den sistn. 60 3 i värde. Vi anse nemligen icke att betydligt mindre kaffe konsumeras i Europa tillfölje af det momentet förhöjda priset, äfvensom att mindre bomullstyger köpas för den nödvändiga beklädnaden. Är denna åsigt riktig, så måste en jemvigt snart blifva återställd på de stora marknaderna i Europa, hvilken, såsom tillförene, tillåter utbyte, mellanhandel, och allmän rörelse, som kommer att grundas på förtroende. Vi förmoda ock, att begge dessa artiklar före medlet af året återkomme till ett så fast penningevärde, att det tillstädjer alla partier säkerhet och fördel. Andra artiklar tillhörande den stora konsumtionen i fabrikerna samt den direkta förbrukningen hafva stigit mindre, och man har således icke, att hvad dem beträffar, befara någon större prisnedsättning. Då i alla delar af Europa likasom i Amerika sabriksindustrien är liflig och lönande, så kan man också framdeles påräkna en liflig rörelse, och detta så mycket mera, som alla utsigter äro för handen, att fred och enighet skall bibehållas i Europa, att penningar äfven framdeles komma att i rikligt mått cirkulera på alla större börsar till billig ränta, samt att lifsförnödenheter fortfarande blifva billiga och komma att obehindradt tillföras den arbetande delen af befolkningen i de Europeiska länderna. Den förmodan, som man här för några veckor sedan hyste, att spanmålsprisen skulle uppgå något på våra marknader, har icke bekräftats. Hvetet är nu billigare än någonsin sedan sista skörden, och i sjelfva verket erhålla våra landtbrukare på provinsialmarknaderna för sin mycket goda röda hvete af 1849 års skörd, efter afdrag af alla kostnader, icke mer än 35 s. per qvarter. Det är påtagligt att 1849 års skörd var större, än man förmodade. Att detta här i landet var förhållandet, kan man icke betvifla, men vi anse att man i hela Europa skall komma till samma erfarenhet. Värt vårväder är utomordentligt gynnsamt för vårt utsäde det unga hvetet står förträffligt och i Irland hafva planterats mera potatis än någonsin tillförene. Alla utsigter för handel och rörelse äro således gynnsamma för de qvarvarande nio månaderna innevarande år. Utan vild spekulation skall denna handel blifvfördelaktigare för en hvar som grundar sine företag på sakkännedom, men de gamla och oomkullstötliga elementerna skola bibehålla sina rättigheter, då en vara penningevärde alltid kommer att bestämmas af tillförsel samt efterfrågan.