JATEE V. RECULLz. IUS Saäsom Sckreteråre, skiljts temligen tillfredsstållde, och alt man nu nårmar sig hvarandra mera. Preussen skall emellertid hafva kommit fram med ett nytt vilkor, nemligen att konungen af Danmark, såsom hertig af Holstein oöoch Lauenburg, skall ingå i trekonungaförbundet. Det synes emellertid, som om från dansk sida invåndningar göras håremot. Sginme korrespondent vill bestämdt veta, att åndamålet med general Rauchs beskickning till hertigdömena varit att varna holsteinska ståthållareskapet för att gripa till några fiendtliga åtgårder, och att, om denna varning icke blefve aktad, sörklara, det hvarje brytning af vapenstilleståndet skulle anses säsom en förnårmelse mot Preussen. Dessutom hettes Rauch hafva order att tillbakakalla de preussiska officerare, som tjena i slesvigholsteinska håren och undersöka, huruvida det år möjligt för general Hahn att strångare handhafva de pligter, till hvilkas uppfyllande de preussiska trupperna vid vapenstilleståndet beståmdes. -Kielerkorrespondenten såger med anledning af Rauchs afresa, att, ehuru man icke rigtigt klart inser åndamälet med hans beskickning, så mycket dock är visst, att något asoörande intråssar under loppet af denna mänad. Samma tidning vill, af hvad som sker i den diplomatiska verlden, antaga, att Danmark, stållt sig under Rysslands beskydd, samt att Österrike och Frankrike förenat sig mot Preussen i den slesvigholsteinska frågan. Om Tyskland, såger den vidare, -misskånner sin pligt, skall Slesvig-holstein dock icke förlora modet; dess lösen blir: Framåt öfver Eidern! Med Gud för fåderneslandet!Från Flensburg inskickades nyligen till danska konungen en adress med icke mindre ån 8,951 underskrifter. I denna adress förklaras, att konungens proklamation af den 27 Mars 1848 innehåller allt, som de undertecknade, i egenskap af slesvigare, kunna önska; dessutom förklara sig desse tillitsfullt hoppas, att vid fredsunderhandlingarne ingenting faststålles, som kan hindra Slesvigs beståndiga och innerliga förbindelse med Danmark. ENGLAND. I underhuset interpellerade herr Smythe lord Palmerston om ryska noten, men ministern svarade blott, att han från Ryssland emottagit tvenne noter, och att han framdeles skulle förelågga huset de denna sak rörande papper, ehuru han för ögonblicket ej kunde ingå på någon förklaring. Den andra ryska noten med anledning af engelskgrekiska frågan har följande lydelse: St. Petersburg den 8 (20) Februari 1850. Herr baron (Brunow)! Nåstan i samma ögonblick vi tillsånda er våra depescher af den 7 (19) denna månad, erforo vi af er rapport, att lord Palmerston förmildrat de strånga åtgårder, han vidtagit mot grekiska regeringen, och samtyckt uti att upphåfva dem, i det han antager Frankrikes bemedling.Då grekernas intresse i våra ågon står I öfver hvarje annat personligt förhållande, vilja vi icke orda om den brist på höllighet, hvaröfver vi sjelfva funnit oss befogade att klaga; det år vår afsigt att, efter underhandlingarnes inledande, begåra få deltaga i den redan började bemedlingen, som kanske, just i det ögonblick vi nedskrifva detta, redan, såsom vi hoppas, burit gagneliga frukter för Grekland. Om Frankrikes bona officia kunna kraftigt verka till förmån för konung Otto och hans regering samt bidraga till att för honom låtta bördan af de financiella påkånningar, för hvilka han år utsatt, äro vi fårdiga att uppriktigt lyckönska oss till ett sådant resultat. Hvad angår aftrådandet af de grekiska dar, hvilket likaledes fordras i de joniska öarnes regerings namn, så år detta icke blott en penningfråga mellan England och Grekland, utan en landbesittningsfråga, som står i förbindelse med den grånsbeståmmelse, som år faststålld i traktaten emellan de tre makter, som grundade det grekiska konungariket, och vi, i vår egenskap af deltagare i denna traktat, kunna derför omöjligt och under intet förhållande tillåta, att frågan behandlas af England och Frankrike, med uteslutande af Ryssland. Vi anse således för vår pligt att reservera vår rått i detta hånseende. Ni, hr baron, torde förklara detta för den engelska regeringen, i det ni meddelar densamma denna depesch.-Emottag, herr baron, farsåkringen om min utmårkta högaktning. Nesselrode.