Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1850, sida 1

som t. ex. frågan om titlar, uniformsvåsen, ordnar, rang, o. s. v. Otaliga menniskor synas göra detta strunt till sin lefnads högsta uppgift. Otaliga menniskor synas göra det goda, icke för det godas egen, skull, icke af kårlek till det goda — som år Gud — utan för den efterlångtade titelns, bandstumpens skull o. s. v. i Hår hafva vi nu alltså i den af oss framkastade frågan tvenne gifna punkter, såsom det heter i geometrien; vi hafva nemligen I:mo den kristliga idgen, som vi kalla det ideala må let, och 2:o den nuvarande bedröfliga ståndpunkten. Hvar ligger nu den tredje punkt, som skall sökas? d. v. s. huru högt få vi i denna stund stålla det praktiska målet ! Eller, med andra ord: huru högt få vi stålla våra anspråk på menniskorna. med afseende på deras närvarande förmåga, att närma sig det ideala målet? Samhållet får icke stå stilla i moraliskt hånseende, lika litet som den enskilda menniskan; lagstiftningen måste alltjemt rycka framåt i rigtningen mot det föresatta idealet. Hår kommer det alltså i denna fråga, — så vål som i andra af moralisk natur — an på hvad man kallar -lagstiftande takt-, så att man å ena sidan icke fordrar förmycket af menniskorna, utan tills vidara låter något af det gamla få vara -får deras hjertas hårdhet skullo, enligt exemplet af menniskornas största lagstiftare. Hufvudsaken år blott, att all föråndring i gållande lag sker i den råtta rigtningen, och blifver framåtskridande. Det år med samhållet, som med den enskilda menniskan: begge måste oupphörligt gå framåt, annars åro de förlorade; de måste ståndigt vara i rigtning mot sitt mål, annars förslappas den moraliska kraften. Det år med menniskan som med magneten: om den icke jemnt ligger vånd emot sin pol, så aftager dess kraft; men får den ståndigt ligga i rått rigtning, så blifver den allt starkare. I nåsta artikel skola vi försöka att finna den omnåmnda tredje punkten, med afseende på nårvarande åmne, och först med afseende på uniformsvåsendet. (GAAAAnnnnnnngnnnnggngngnhnnnnn