Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1850, sida 1

enhälligt gillat en begåran af regeringen att bekomma ett anslag å 522, 019 francs, till betryggandet af betalningen utaf råntorna å grekiska lånet, som regeringen garanterat. De ögonhlickliga politiska förhållandena synas hafva bidragit till denna enhållighet, enår man icke vill såtta grekiska regeringen i förlågenhet. En skomakare vid namn Chenu, som tidigare stått i förbindelse med slera af socialisternes ledare, har utgifvit en bok med titel Les Conspirateurs, hvari slera betydande personer frän republikens första tid, isynnerhet den dåvarande polisprefekten Caussidiere, på det skamligaste smådas och beljugas. De -hederligeoch vmoderatebladen jubla och aftrycka i hela spalter de våmjeligaste gemenheter ur denna nidskrift. Caussidiere har imellertid, genom Jules Favre, låtit anstålla åtal mot chenu, och tillika rigtat en skrifvelse till J. des debats, i hvilken han förebrär detta blad, att det kallat Chenus pamflett ett historiskt verk och förnedrat sig till att blifva dess loftalare och beundrare. I slutet framståller han Chenu som en farlig, illa beryktad usling, som i denna assår blott varit ett verktyg för andras intriger. Regeringen har föreslagit att uppresa en minnesvård åt marskalk Ney på det stålle, der han blef skjuten. Detta förslag, som inlemnades i nationalförsamlingen den 20 dennes, har framkallat stor sensation bland legitimisterne. Valagitationen tilltar i Paris. Intet af partierna har ånnu beståmt sig för vissa kandidater. De republikanska partierna synas dock allt mer och mer nårma sig hvarandra; deras ledare inse att de blott genom enighet kunna segra, och partierna åro disciplinerade. Å den konservativa sidan synas utsigterna till enighet vara vida mindre, i synnerhet efter de sista upptrådena i nationalförsamlingen. Såsom man vet, har det hittills varit bruk ligt i Frankrike att öfverlemna jernvågarnes anlåggande åt aktiebolag, som erhållit de förmånligaste vilkor och gjort plumpa förtjenster på det allmånnas bekostnad. Man har föreslagit att försara på det gamla såttet i fråga om jernvågen från Paris till Avignon. Men 20 representanter af bergpartiet hafva stållt ett amendement till det ifrågavarande lagförslaget och deri fordrat, att denna jernvåg skall anläggas af staten och de dervid anstållde personer, förutan en fast lån, hafva en beståmd andel i nettovinsten. Till kompletterande af de nyaste militåra åtgärderna har divisionsgeneralen Marey Monge förslyttats till kommandot i 13:de militårdivisionen och remplacerats i sitt hittills innehafda kommando uti 9 militårdivisionen af divisionsgeneralen Hecquet. General Monge kommenderade i Bourges under det den stora statsprocessen egde rum derstådes. Uti ett bref från Paris i U Independence belge heter det, betråffande den nya militårorganisationen, att, vid en blick på kartan, finner man genast, att den omfattar alla de råda och hvita departementerne. Från Paris skrifves under den 19 dennes, att general Cavaignac för en 5 eller 6 dagar sedan sått ett besök af en presidenten Bonapartes personliga vån, som för generalen yppat att presidenten önskade se honom hos sig. Cavaignac svarade, att han icke vore obenågen att förfoga sig till presidenten, så framt denne skriftligen gar honom sin önskan tillkånna, men annars icke. Bonaparte ville ochkunde icke skrifva, men skall hafva lagt stor vigt på detta samtal, och, sedan ett nytt försök åfvenledes strandat, i en ängslig ton utropat: -Jag ser väl, att det blir mig ingenting annat öfrigt, ån Vincennes eller låderierna. H:r GUCneau de Mussy, Ludvig Philips lifmedikus, har ankommit till Paris i ett specielt uppdrag från exkonungen. Monitören för den 20 dennes vederlågger åndtligen de ånyo uppdykade ryktena om ministerförindringar. Legitimistiska partiet har erbjudit h:r Girardin för hans andel i Presse-(3) öfver 1 mill. Frances, under det vilkor, att han skulle fortfara att vara bladets redaktör. Anbudet asslogs. Bladet Napoleon yttrar sig som söljer, i schweiziska frågan : -Hvad ån tidningarne såga, så år Schweiz oafhångighet icke hotad och Frankrike vill draga försorg. om, att den blir aktad, så långe som schweiziska republiken sjelf aktar folkråtten och uppfyller en god grannes pligter. Medan några blad i denna förklaring se ett följdrikt manifest, en förpantning af Frankrikes ord, tro sig andra blott