Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1850, sida 2

I då få vi fårska helsningar från Svenborg.— Hvad betydde detta!-sutbrast Wejland, med en frågande blick på sin hustru. I detta ögonblick hördes bjellror, och fru Wejland, som vid detta ljud nårmade sig fönstret, utropade: -Nu kommer Waldenau — Brukspatron vålkomnade genast sin gåst och införde honom i förmaket. Beata och kaffet blefvo snart synliga. Den unga flickans förgråtna ögon blefvo ej obemårkta af någon; men vid anblicken af Waldenan ljusnade hennes sorgsna anlete, och ifrigt frågaI 2