Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1850, sida 1

BDi ——— flera tillfållen i år tillkånnagifvit, att han numera hyste båttre hopp, ån förlidet år, om att brittiska fartygen skulle kunna konkurrera med fråmmande; hvadan han ock uppmanat skeppsintresset att ej fålla modet, utan genom ett klokt begagnande af de fördelar, det i många fall åtnjuter samt genom strång hushållning, söka att bålla sig uppe. Uti detta afseende har han nyligen tillskrifvit en affårsvån ett bref, som finnes infördt uti åtskilliga engelska tidningar och ur hvilka vi reproducera följande, såsom till en del bestyrkande det, som vi redan anfört. Han skrifver: Jag bygger för nårvarande måhånda flere skepp, ån någon annan man i hela landet. Så t. ex. har jag sedan den 1:ste sistlidne Januari kontraherat för och håller nu på att bygga fem stora fartyg, hvart och ett af 1,250 tons drågtighet efter de nyaste och båsta modeller och med begagnande af alla de förbåttringar i byggnad och utrustning, hvilka man kånner hår i landet, eller på något annat stålle. Om andra kapitalister förena sig med mig, såsom jag våntar, åmnar Jag att föröka antalet till tolf. Jag vill anvånda dessa fartyg till en regulier paketsart på Calcutta; men de skola komma att segla på helt andra vilkor och grunder, ån nhitintills varit brukligt. Skulle fråmmande nationers skepp verkligen kunna tåla med roch besegra dessa mina fartyg, då år det tid, 7jag bekånner det, att ånyo tånka på att förråndra lagen; men till dess jag haft erfarenrhet derom, förenar jag mig ej uti ett sådant rop. Vi måste årligen försöka den vnya lagen och se till hvad vi kunna utråtta vuti öppen tållan med andra nationer. Vi måste råtta oss efter de föråndrade förhållandena och bygga fartyg af större drågtighet och af båttre egenskaper, ån vi hitintills konstruerat. Vi få anskassa oss sjökaptener, vsom ej allenast åro sjömån och navigatörer, vutan ock mån, som förstå aflårer samt fram-för allt utmårka sig genom nykterhet, stadga roch en exemplarisk vandel. Allt detta år omståndigheter, som noga böra iakttagas och vsom ovilkorligen måste hjelha oss uti vår tåslan med niländningenHvad mig sjelf betråslsar, så har jag föresatt mig, att gamla Englands flagga icke utan kamp skall strykas på, såsom det kallas, dess eget element. -Frihandelsmånnen påstå, att alla andra nationer skola blifva efter mig, och protektiovnisterne, de kunna ej fatta mina planer. Jag, som ingalunda år just någon öfversanguinisk man, såger blott: låtom oss försöka! Fölrjande åro de enkla grunder, på hvilka jag. vvill basera den tåflan, jag inläter mig uti, och som måhånda skola komma att utgöra -kållan till en förnyad lycka för vår skeppsvrörelse-. l:o) Farlygen skola innehålla det möjligen största lastrum och minsta måtbara dr lgtighet 3 22:o) Försök att bygga fartygen för ungefär rhäålften af hvad en ostindiefarare nu kostare. 3:o) Dito att inspara hålften af de kostnader, vsom nu drabba ett dylikt skepp, då det seglar:. rå:de. Att bygga alla skeppen lika stora och :såröfrigt i alla asseenden göra dem fullkomligt vlika, så att det ena må utgöra en kontroll på idet andra.v:te. Alt utvälja allt befålet med noggranhet roch med tillkånnagifrande af, att det måste tif——— AA