Skeppsrederifrågan. ) Uti sammanhang med det, som blifvit i föregående petition anbördt, torde det vara på sin plats, att hår anföra något, rörande verkan af navigationslagarnes upphåfande i Britannien. De underråättelser, som engelska tidningarne sedan början af året derom meddela, ådagalågga tydligen det falska uti de spådomar om de brittiske skeppsrederiernes allmånna ruin, som protektionisterna i korus upprepade skulle deraf blifva en följd. Att rubbningar uti enskiltes affårer och företag måste hår och der föranledas af en så genomgripande reform uti lagstiftningen, som den ifrågavarande, år tydligt, åfvensom att bristande energi, takt och förmåga att uppfatta sin nya stållning för åtskillige skeppsågare redan förorsakat och åfven hådanefter kommer att förorsaka förluster; men dessa rubbningar uti affårernas jemna gång, desse förluster. åro dock, efter hvad det nu visar sig och såsom frihandelns förfåktare alltjemt påstodo, blott partiella. Man förmårker nemligen ej efter navigationslagarnes upphåfvande någon förminskning i nya byggnadsföretag å de orter, hvarest skeppsbyg gnadsyrket hitintills drifvits i någon mera utvidgad skala. öfverallt stråcker man kölar, kontraherar man om nya fartyg sbyggnader, liksom förr, och på en del stållen räder det till och med uti denna hranch af den engelska industrien mera lif, ån under de föregående åren. Så t. ex. hafva under Januari månad, blott från varfven i och omkring Sunderland, ej mindre ån 25 stora fartyg gått af stapeln, och man har i år uti de nordöstra distrikterna af England, i hvilka just navigationslagarne som håftigast försvarades, företagit flera skeppsbygg nader, ån vid samma tid under flere föregående år. Man begynner i England allt mer och mer inse, att, då allt tages i beråkning — varoktigt och indamälsenligt arbete, snabb byggnad, billigare skeppsinventarier och allmån utrustning, förökadt anvåndande af jern vid byggnaden Åc. — så kan man der, oaktadt det höga priset på tråmaterialer och de dryga arbetspenningarna, likvål bygga och utrusta fartyg fullt ut så billigt, som på något annat stålle i Europa, och att sålunda de engelska rederierna, om de egna behörig uppmårksamhet åt sina yrken och begagna alla de fördelar, som stå dem till buds, ej behöfva att frukta konkurrens med någon annan nations fartyg. En skeppsredare i Sunderland, hvilken företagit en resa till Ostersjöländerna och åfven besökt Sverige, i afsigt att å ort och stålle underråtta sig om kostnaderna af byggandet och utrustandet af skepp hår i Norden, har, enligt uppsist i tidningen -Gateshead Observer offentligen förklarat: att oaktadt han funnit att. man byggde fart yg billigare i Sverige, ån i öfrige Öktersjölånderna, ett svenskt fartyg,i komplett stånd, dock skulle, bragdt till Sunderland, komma att kosta två pund sterling per ton mera, ån om ett likadant och i alla afseenden lika godt skepp blifvit derstådes efter nuvarande priser bestdldt:?. En annan skeppsredare m:r Lindsay, bekant såvål för sina stora rederiföretag, som för sitt ifriga motstånd emot agitationen för upphåfvandet af navigationslagarne, har vid 4) Fortsättning och slut från gårdagsnumret.