Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1850, sida 1

art liamson. — -Ni se min sann icke lugna ut, ni heller, fortfor han och såg på flickorna. vMen Jag skall beråtta något nu, som jag aldrig förr meddelat någon menniska. Under de sednare åren har jag på min födelsedag, och åfven dess emellan, emottagit Anonyma gåfvor. I dag.fortfor han med rörelse, ri dag fyller jag tjuguett år.-——Ofrivilligt råckte Beata honom handen, och han fortsatte: just som jag kom ut, hade hon redan sprungit sin kos, Gud vet hvart. Då gick jag in till mig, och på mitt skrifbord låg ett sammanviket papper, med utanskrift: Till Berndt Williamson, den 17:de Oktober, — och inuti låg en sedel på 50 rdr riksgåld. — Orden voro prentade. — vbå var visiten till dig, anmårkte Svenborg. Men har du aldrig kunnat ,utgrunda hvem den osynliga beskyddarinnan år?— -Nej, det år endast under de sednare sex, sju åren, som hon låtit höra af sig — eller han — hvem det då år. Så länge jag var hos mina föråldrar, hörde jag aldrig af några. anonyma bref.— -bet år ju roligt, återtog Svenborg, att ha en sådan der osynlig vån?— -dbet behöfver icke du, svarade henne Beata; -ack, Svenborg, huru lyckliga åro ej