Komiten för undervisningslagen har diskuterat de olika amendementer, som blifvit framstållda, och beråttas hafva antagit ett, som yrkar, att enhvar, som utan betalning vill jåra fattiga barn låsa och skrifva, skall kunna uppråtta skola för dem utan att behöfva något slags tillstånd. Abbe Cazales har föreslagit ett amendement, att andlige af alla trosbekånnelser skola vara utestångde från tilltråde till undervisningsrädet. Åfsigten år att hålla stat och kyrka skarpt afsöndrade från hvarandra. Regeringens förslag om förhöjning af underofficerarnes gage har i pröfningsutskottet undergått den våsendtliga modifikation, att icke alla underofficerare utan skillnad skola erhålla en förökad aflöning, utan att de militårer under officersrang, hvilka tjent ut sina 7 år och vilja sortsara att tjena, erhålla en förkning, underofficerarne af 25 centimer, korporalerne af 20 c. och soldaterne af 10 e. dagligen. Bergets medlemmar skola i sin klubb hafva fattat det beslut att för framtiden afhälla sig från alla förnårmande afbrott. Man har valt några medlemmar, som skola notera dem, som göra sig skyldige till denna förseelse, och dessa skola erlågga böter, som tillflyta den demokratiska och sociala kassan. Liberles ansvarige utgifvare har får en artikel under rubriken -Anarkiaf Scinedepartementets assisdomstol blifvit dömd till 3 månaders fångelse och 4000 Franes båter. Frankrikes nye gesandt vid ryska hofvet, general Castelbajac, skall blifvit utmårkt vål emottagen af Czaren och öfverlemnat denne en egenhåndig skrifvelse frän Louis Bonaparte. Kardinal Dupont skall i en förtrolig mission från franska regeringen, afgå till påfven i Portici. Alla medlemmar af Johanniter-orden åro kallade till ett måte i Rom, vid hvilket fråga lår skola våckas om återstållandet af en militårisk orden till kyrkans skydd. Eugen Sue har, på regeringens föranstaltande, blisvit tilltalad vid domstol för sin sista roman Les mysteres du peuple, i hvilken man vill upptåcka samhållsomstårtande låror. Enligt Galignanis Messenger utgår det nya påfliga lånet 33 millioner. Polisprefekten i Paris, Carlier, anståller ett ordentligt utrotelsekrig emot frihetstråden i hufvudstaden. Han har gifvit sina agenter order att kullhugga alla frihetstråd, som utgått, och då man gjorde honom uppmårksam på, att det under vintern var svårt att urskilja detta, föråndrade han befallningen derhån, att kullhugga alla tråd som icke hade blad. De tråd, som icke kunna åtkommas under denna förevåndning, fållas, emedan de skymma utsigten. Folket hyser emellertid större sympathier för tråden, ån för Carlier, och har under försvaret af desamma ofta råkat i konflikt med hans handtlangare. Nationalförsamlingen sönderfaller i allt flera fraktioner. Icke blott legitimisterne och de gamle konservative åtskilja sig, utan hvart och ett af dessa partier söndra sig åter i underafdelningar. De strånga legitimisterna, som representeras genom Gazette de France, bilda en förening, de moderate legitimisterne, som representeras genom V Opinion publique, en annan. Utaf de gamla konservative grupperar såg en fraktion kring Mole, Thiers och Broglie, medan en annan med Leon Faucher och Piscatory i spetsen, bilda en sårskilt förening. Emellertid gifva de olika föreningarne hvarandra de vackraste försåkringar om fullkomlig enighet. i I Lyon och på flera punkter af grånsdepartementerne mot Schweiz skall råda stark jåsning. Regeringen såges hafva blifvit anmodad, att förstärka militåren i dessa trakter. Höga vederbörande synas söka motiver till ett förekommande svar på de 3:ne östra stormakternes not om Schweiz. En brochyr af Boichot till armåen, i anled