ra våsendtliga modifikationer. Lördagen d. 2 dennes kom det åndtligen, sent på aftonen, till omröstning om de nyssnåmnda modifikationerne. Claussens andragande, att gå Öfver till dagordningen, utan att inlåta sig på regeringens förslag, blef först förkastadt. Derpå — AA antogs det förslag, att civila sakförare icke skulle få begagnas i krigsråttsmål, och att krigsråtteraa tillsvidare icke skola hållas offentligen; dock skall landsförsamlingens samtycke inhemtas, derest offentligheten skall upp skjutaslångre ån ettår. Äfven antogs en artikel, enligt hvilken en kommenderande general har rått, når han står i fålt, att då så erfordras förkunna och öfva ståndrått; dock blefvo i de anklagades interesse några förändringar bifogade. Kl. 1 om natten begårde Ölshausen, emedan han var trött, mötet uppskjutet till måndagen, men det afslogs. Straxt derefter förklarade Claussen genom ett af honom och Olshausen framstäldt amendement, att han icke stod ut långre, emedan han var alltför utmattad, och gentog förslaget om förhandlingens uppskjutande. Då förslaget rönte samma öde som förra gången, förklarade Claussen, att han ville lemna salen, hvarpå största delen af venstran följde honom. Sedan måste — för första gången efter revolutionen — låktarne utrymmas, emedan det hvisslades och fördes oljud derstådes. Kort efter kom Claussen med flera af venstran tillbaka och förklarade till protokollet, att han protesterade emot landsförsamlingens förfarande att votera öfver en så vigtig fråga, sedan så många af dess medlemmar allågsnat sig. KI. 3 på morgonen tog åndtligen mötet slut, sedan den ifrågavarande lagen blifvit antagen; den gåller dock blott så långe kriget med Danmark varar. Harbou har återkommit från Berlin. FRANKRIKE. Nationalförsamlingens förhandlingar i måtena d. 30, 31 Jan. samt d. 1 Febr. voro utan något synnerligt interesse. I mötet d. 31 antogs i tredje låsningen den 1849 under d. 17 Nov. afslutade handelsoch sjöfartstraktaten med Belgien. Det var i samma måte justitsministern anmålte till utstötning ur församlingen de trettio folkrepresentanter, som blifvit domsållde i Versailles. — Propositionen öfverlemnades till afdelningarne, som skulle utse en komitk. I mötet d. 1 Febr. förklarade Piscatory — gesandt i Athen under Ludvig Philip — att han hade för afsigt att interpellera ministeren rörande den emellan England och Grekland uppståndna förveckling. Utrikesministern förklarade, att han ånnu icke erhållit några tillförlitliga underråttelser, enår I paketbåten afgått från Athen i samma dgonblick, då blockaden blifvit förkunnad. Församlingen kunde dock vara öfvertygad att han tilldelat Frankrikes agenter instruktioner i enlighet med landets åra och dess allierades interessen. Ministern begårde, att interpellationerna skulle uppskjusas till fredagen d. 8 dennes, hvartill församlingen samtyckte. Man antar för gifvet, att regeringen snart skall förelägga ett lagutkast, som gifver presckterne rått att asskeda märerne och bemyndigar regeringen att, vid dessa embetsmåns utnämning, gå utom municipalrädets förslag. Detta lagförslag, som tidigare varit omtalt, ansågs allaredan för uppgifvet och skall såkerligen finna ett håftigt motstånd så vål hos radikalerne som åfven hos legitimisterne, hvilka icke kunna gilla detsamma, såsom stridande emot den af dem hyllade decentralisationsprincipen. D. 31 företogs till pröfning i nationalföramlingens afdelningar inrikesförsamlingens örslag om sullåndandet af kejsarens grat. Den derför begårda summan utgör inalles .S50,000 fr. Generalprokuratorn vid apellationsråtten i Bordeaux har begårt nationalförsamlingens amtycke att anstålla åtal emot solkrepresenanten Marc Dufraisse.