WO——n —— — WLk2skp-afpjGQM —— — sin hustru, tackat Berndt, som afhjelpt ditt och jungfru Annas bekymmer.— Ja,svarade Berndt Williamson, mycket mera, ån de stackars soglarne voro vårda. Jag tånkte, fortfor han, -på det der underbara estora huset (han visade med handen på byggnaden, i hvardagligt tal -stora husetkalladt). — Om jag åndå kunde upptåcka de goda eller onda andar, som gåsta der.— De der historierna, kåre Berndt, svarade brukspatronen stråst, skall jag tillråda dig att lemna uteslutande ät jungfru Anna, och hennes underlydande.— -Men tror icke pappa, frågade Svenborg, att något besynnerligt vidläder -stora huset?— Som det allt sedan min salig brors dåd stått obebodt, inbillar sig tjenstfolket, att det der både ser och hör ölvernaturliga saker. — Se der har du upplösningen på gåtan. — (Han såg på klockan) -hon lider åt ett; rått snart ha vi våra fremmande hår!På den stora vackra gårdsplanen svångde in en . elegant landå, körd af en ung man, hvars utseende syntes hvarken öfver eller under medelmåttan. Artigt framtrådde William