Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1850, sida 3

— Uvarjehanda. Upptäckten af en stor sjö på den afrikanska kontinenten synes nu blifvit bekråftad. Om denna sjö, som ligger 500 eng. mil nordost om Kolobena, hade flera resande förut en aning, men hitintills hade man inga positiva bevis; numera kan deremot dess tillvaro icke sättas i tvifvel. En engelsk missionår, Robert Livingston, har med tvenne följeslagare framtrångt till densamma, efter en lång och tröttande resa, under strider med öknens vilddjur och kamp mot nästan odfvervinnerliga hinder. Detaljerna åro ånnu icke bekanta, men de torde snart blifva det, når herr Livingstons följeslagare, som väntas till London, dit ankomma. Patriotisk gafva. För en längre tid sedan skånkte hofrådet Hambroe för vålgörande åndamål en summa af 200,000 rdr rgs till staden Köpenhamn, under vilkor, att råntan af detta kapital skulle tillfalla sonen Carl Hambroe och hans hustru under deras lifstid. Denne, som år grosshnndlare i London, har i en skrifvelse till sin fådernestads, Köpenhamn, borgarerepresentanter underråttat dem derom, att han beslutat afstå räntan af denna summa under 3 år, för att dermed grunda em allmän badoch tvättanstalt för de fattige. Skräddarearbetarne i London befinna sig för nårvarande i ett ganska svårt betryck, till följe af det derstädes rådande arbetssystemet. Stora hus åro etablerade, hvilka hålla fårdigsydda klåder till saln och åfven emottaga bestållningar å sådana. De hålla icke några verkståder och! taga alls icke någon befaltning med arbetet, utan lemna den omsorgen åt ett slags mellanmän, fsweaters kallade, hvilka bestålla om klådernas försärdigande. Dessa sweaters, till större delen judar, söka ätt förtjena så mycket som möjligt på de stackars arbetarnes bekostnad. Ofta hånder det, att det icke år desse förste mellanmån, som direkte lemna arbetet i skråddarnes hånder, utan de vånda sig till personer, som genom en deponerad penningesumma kunna försäkra dem emot förlust, och dessa åter, som äfven vilja förtjena, söka upp sådana arbetare, som äro glada att få arbete till hvad pris som helst. På så sått nedtvingas arbetslönerne alldeles utomordentligt. Exempel finnas, att skrådderiarbetare måste arbeta 18 timmar om dygnet för en dagspenning af 18 pence —36 sk. svenskt banko, och derjemte få underkasta sig att vidkånnas ett afdrag af 152, om ett plagg allefvereras en timme sednare, ån den beståmda tiden. Den 17 höllo Londons skråddare ett möte, hvarvid cirka 6000 personer, deribland flera måstare, voro närvarande, och fattade man det beslut, att det enda botemedlet emot det öfverklagade mellanmansystemet var en lag, som ålade alla, som drefvo skrådderirörelse, att låta allt sitt arbete, deri åfven inbegripet entreprenadpersedlar för kronan, förfårdigas på egna verkståder. Detta beslut skulle i form af en petition meddelas parlamentet, och skulle man anmoda hertigen af Cambridge och lord Ashley att föredraga saken, den förre i öfveroch den sednare i underhuset. Gutta-Perehaträdet. Dess namn år malajiskt. Gutta betyder gummi, kåda eller öfverhufvud hvarje saft, som utpressas ur en planta, och Percha år namnet på sjelfva trådet, som lemnar ifrågavarande gummi. Perchaträdet vexer på åtskilliga delar af Singapore, i Jahors skogar, på halfön Malaccas sydliga udde, sannolikt åfven på Sumatra (som på Malajernas språk heter Pulo-Percha) och på Borneo, der de infödde kalla det Niatro. Dess stam år från 3 till 6 fot tjock. Det sått, på hvilket man nu förfar, för att förskasla sig Gutta-Percha, låter befara en inom kort intraffande brist på denna så utomordentligt nyttiga produkt. Man åtnöjer sig nemligen icke med att göra ett hål i trådets bark, för att samla den derur utflytande saften, utan man fåller trådet och afskalar det. Ni nmeves rwiner. I den session, som Åsiatiska Sållskapet i London sednast höll, började major Rawlinson sin långe våntade beråttelse om de interessanta minnesmårken man funnit i grannskapet af Ninive. Föredragets resultat var det, att alla hittills upptåckta inskriptioner varit från den tid, på hvilken Nini och Semiramis dynasti regerade. Hitintills har man icke upptåckt några inskriptioner från den sednare dynasti, hvilken omtalas i Bibeln såsom samtida med konungarikena Juda och Israel, men kommer man att finna sådane inskriptioner, torde de, såsom major Rawlinson förmodade, visa, att Assyrien under denna period stod i beroende af måktiga mediska furstar. Ben berömde bildhuggaren Lorenzo Bertolini har aflidit i Florens. Jernvägar i Spaniem. Det bolag, som år 1845 erhöll fullmakt af regeringen att anlågga en jernvåg från Madrid till Sevilla, har nu tråffat alla nådiga anstalter, för att få den stora linien snart fårdig. En fransk ingeniör, Charles Emil Fouqueau, har öfverinseendet öfver arbetena.