i ÄD — —ö— Den danska riksdagen. Det år ganska naturligt, att den nu pågäende danska riksdagen våcker ett stort interesse hos oss. Under kånslan af ståndsrepresentationens alla osormligheter; under äsynen af de elåndiga garantier för ett båttre, som vår regering visat sig unna oss i det hvilande förslaget; samt under hopplösheten att komma till någon sann och förtroende ingifvande solkrepresentation, så långe sådant skall bero icke af en för åndamälet af hela folket utvald konstituerande församling, utan af de fyra ståndens enhålliga röster samt af dynastiska interessen, synbarligen invecklade i nårvarande tids stormaktsdiplomatis alla rånker mot folken: måste utvecklingen af den danska statsförsattningen blifva en af de mårkvärdigaste tidshåndelger, som svenska folket kan sölja med uppmårksamhet. Vi hafva deraf ofantligt att lära; och det år att hoppas, att dessa lårdomar icke skola gå förlorade, om ock nuvarande generation, med de svårigheter, den har att bekåmpa, icke lyckas att mer ån bereda möjligheten för sina efterkommande att betråda den råtta folkfrihetens våg. Hvad som först af allt måste ådraga sig våra blickar, år den belåtenhet, som i hela Danmark visar sig med den valda riksdagspersonalen. ÅAllmånt erkånnes, att den utgöres af dugtiga, sosterlandssinnade, redbare mån, och att friheten i dem kan vänta pålitlige försvarare. Detta bevisar, att vallagen lemnat danska folket tillfälle att med all frihet utdela sitt förtroende; och om det ån år sannolikt, att det sårskilta valsättet för landsthinget år ett öfverslöd, då det utses af elektorer, hvilka valts af alldeles samma röstande, som vålja folkthinget, har likvål förhållandet hårmed ytterligare besannat, att ingen annan valform år lycklig, ån den, som ytterst hemtar sin grund från folkets stora massa, och att alla inskrånkningar, som åsyfta klassificeringar eller uteslutningar, vål kunna blifva skadlige, men aldrig lemna såkerhet för valens fullkomlighet. Betrakte vi den nu valda riksdagspersonalen i Danmark, så finna vi, att den bestod af alla samhållsklasser, ifrån torpareklassen uppåt, men på ett sått, som icke gör någon öfvervågande, emedan, enligt hvad alla med en röst intyga, inom alla klasser så att såga uteslutande de valde åro sådane, som endast betrakta sig såsom allas ombud, såtta mensklishetens stora, allmånna råttigheter högt öfver klassvåsendets, och icke styras af fördomar och egennytta. Markligt år, huru ringa antal af den danska adeln som blifvit vald. Med undantag af ministrarne Rosenörn, Bardenfleth, Sponneck i folkthinget, och Neergaard, Moltke, Krabbe, Oxholm och Reedtz, i landsthinget, finnes knappast något adligt namn i förteckningen; men de många stora ofrålse possessionaternas visa, att det icke derföre år emot landtadeln, som folket haft sitt misstroende; ty desse hafva med den, , så att såga, samma interessen. De valde månnen ibland allmogen beskrifvas-såsom mycket aktningsvårde och förtjente af att intaga sin plats i representationen. Nåstan alla de öfrige äro äfven personer, som på ett eller annat sått ådagalagt, att de åro värdige att stå TE SS