Inrikes nyheter. Cötheborg. I dag omkring kl. J till fyra på morgonen gåfvo vanliga brandsignaler tillkånna, att eldfara änyo var å fårde. Eld hade, af ånnu okånd anledning, uppkommit i boktryckaren A. Lindgrens nybyggda, vid f. d. Karlsport belågna, trevånings stenhus. Innan någon spruta hann ankomma till stållet var taket af den brinnande byggnaden redan instörtadt och elden spridd inom andra och tredje våningarne, så att allt i desamma befintligt brånnbart åmne af boktryckeri-inventarier m. m. blef helt och hållet lågornas rof. Några tilltagsna personer bland arbetarne vid Keillers mekaniska verkstad och Gumperts komp. boktryckeri lyckades likvål genom en ovanlig djerfhet att söndertaga och uttransportera nåstan oskadade, de uti undra våningen uppstållda tryckpressar. Ehuru vid det ifrågavarande tillfållet vådret var stormigt, förekoms likvål eldens spridande till de nårmast liggande husen. Den afbrunna egendomen var försåkrad uti dlobekompaniet för 5000 r:dr r:gs och inventarierna m. m. uti samma bolag för 12,000 r:dr r:gs. Den förlust herr. Lindgren genom denna eldsvåda tillskyndas år så mycket mera beklaglig och ömmande, som herr Lindgren år en ung verksam man, hvilken i förlitande på sin arbetsförmäga börjat bedrifvandet af sin rörelse med sanska små, egna tillgångar. — På den afbrånda officinen trycktes Gtheborospostens, -GÖheborgsbladet, och vIllustreradt Magasinv. — I går uppfördes på härvarande theater trenne mindre lustspel under publikens lifliga bifallsyttringar. Nåsta Fredag gifves en dram i 5 akter af Felix Pyat och Eugene Sue, bearbetad efter Eugene Sues utmårkta och namnkunniga roman ÅÅmathilde-2: I Hörsenhalle skrifves från Haag under den 27 Jan., att prinsessan Louises af Nederlånderna förmålning med kronprinsen af Sverige erhållit Konungens, hennes onkels, bifall. Svenska gesandten blef hårom underråttad den 24 Jan., i en audiens, som han hade hos konungen. Den 27 afgick grefve Lijnden, konungens adjutant, i ett utomordentligt uppdrag, till Sverige. Köpenhamnsbladet Berlingske Tidendeinnehäller följande: I denna tidning har man beklagat såsom ett stort fel, att paketposten mellan Danmark och Sverige icke öfverföres från Helsingör Thorsdagen, utan ankommer till Helsingborg Fredagen, just samma dag, på hvilken paketposten mellan Helsingborg och Götheborg förut om morgonen afgått till sistnåmnde stad. Denna klagan år ogrundad, ty för det första existerar ingen paketpost mellan Helsigborg och Götheborg, utan blott en privat diligens, som medtager paketer, och derföre borde man vål förr kunna fordra, att de svenska privata entreprenörerna inrätta sin afgångstid efter danska paketpostens ankomst, — hvilken åter regleras efter de svenska paketposternas — ån tvärtom. Eller skulle vål danska postvåsendet anse det vara mera maktpåliggande att såtta danska posten i förbindelse med en privat befordringsinråttning, som , hvarje dgonblick kan föråndra afgångstid, ån med de reguliera svenska posterna? Dertill kommer för det andra, att till Götheborg beståmdt gods ej, straxt efter ankomsten, kan befordras till Götheborg, emedan godset, just för det att posten till Götheborg ej år kunglig post, först måste tullklareras af emottagarnes dervarande kommissionårer, hvartill ofta flera dagar åtgå. Alltså vunne man i detta hånseende alldeles ingenting dermed, att danska paketposten öfverfördes till Helsingborg om Thorsdagen i stållet för Fredagen. Landsorten.