Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1850, sida 2

— — Uti en artikel med rubrik -Blick på våra föreningar innehåller Astonposten för den 4 dennes ibland annat om Bildningscirklarne. Denna institution, upprepad i åtskilliga delar af landet, utgår en af de vackraste, och måhånda i tysthet mest fruktbårande af alla våra demokratiska inråttningar. (Ty att den år af detta slag får icke nekas. Vi hafva likvål hår förut angifvit hvad vi dermed mena, och att dermed icke förstås någon omstörtande rigtning utan endast ett uttryck af folkviljans sått att uppfatta tidens fordringar.) I ett land, med så gammalfransyska umgångsvanor som Sverige, åro bildningscirklarne mer ån någorstådes nödiga för att åstadkomma öfvertygelsen om en viss gemensamhet. Redan en sådan dfvertygelse vunnen vore en stor vinst, men derjemte följa också en mångd andra fördelar af icke mindre vigtig natur. De inkast, man gjort emot dessa bildningscirklar, hafva aldrig haft något verkligt innehåll; de hafva tvårtom alltid grundat sig på blotta förkårleken för gamla missbruk. På samma gång som skråvåsendet gått till ånda voro sådana föreningar som bildningscirklarne alldeles nådvåndiga fyllnader i den lucka, som eljest skulle uppstått inom medborgerligheten. De kunskaper man inom bildningscirklarne erhåller åro visst icke så stora, att hufvudfördelen kan råknas deruti, men aktning för kunskaper och vetande, begåret efter dem, samt deraf en allmån våckelse på sinnet åro de ovårderliga förmåner man på kunskapssidan der erhåller; dernåst kommer umgångeslifvets förfining, hvarvid fördelen år dels omedelbar, dels negativ genom det att man mer och mer vånjes ifrån mindre stådade och mindre noggranna sållskapsförhållanden. En vidstråcktare öfversigt af lifvets förhållanden, angenåmare umgångesvanor och båttre sållskap, åro således de oskattbara följderna af dessa bildningscirklar; de hafva sin grund i tidehvarfvets behof; vi kunna fördenskull hoppas att de skola fortfara.