Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1850, sida 2

likt, att throntalet kommer att innehålla en rekommendation af en så vigtig reform.SARDINIEN. H:r Cobden har insåndt ett bref till Turinertidningen -Risorgimentos, hvilket detta blad meddelar både på engelska och italienska, och hvari den berömde engelsmannen föreskrifver Sardinarne deras framtida politik. Om Sardinien-, heter det deri, fortsar att vårna ordningen med friheten, och det gifves ingen frihet utan ordning, så skolen J hafva planterat frihetens tråd på den italienska jorden, och det skall utbreda sina grenar öfver hela halfön. Lyckas icke detta eder, då skola despoterna fira en triumf. Ett par års goda exempel skola bidraga mera ån gevår och kanoner till de öfriga italienska folkens emancipation. Jag tillropar icke en utan flera gånger edra liberala ledare: Så sannt som J ålsken ert fådernesland, visen, att Italienaren kan beherrska sig sjelf, och öfven derföre tälmodighet och glömmen lidelsefullhet och våldsamhet. Till alla politiska föråndringar behöfves tid; J sen det på England och Förenta Staterne. Som exempel anför han nu spanmålslagarne, till hvilkas afskaffande en sjuårig agitation varit nådvåndig. -Visserligen stråfva många inflytelserika godsegare i England att åter införa tullskyddet; men lika lått kunde de åter införa inqvisitionen och pinbånken-I går emottogo vi dansk post med tidningar från Köpenhamn för den 18 och 19 d:s. Några andra utlåndska tidningar hafva icke bekommits. Enligt den sednaste rapporten från Korsör till danska generalpostdirektören af d. 18 dennes qvarlågo icke mindre ån 5 hamburgska brefoch personposter på Knudshoved å Fyen och rapporten förmåler, att, derest vinden icke åndrade sig, kunde flera dar gå förbi, innan transporten åter kom i gång på vestra rånnan emellan Knudshoved och den ungefår midt i stora Bålt belågna lilla ån Sprogöb. På östra rånnan emellan Korsör och Sprogö var passagen fri. A sistnåmnde stålle qvarlägo Köpenhamnerposterna af från och med den 13 tillochmed den 17 dennes. Danska tidningarne innehålla följande telegrafnotiser. Kiel den 14 Jan. Ilandsförsamlingens möte den 11 dennes blef hela budgeten, med undantag af militår-anslaget, antagen genom votering. — Chefen för utrikesdepartementet, hr Harbou, har kommit tillbaka från Berlin. — Det förljudes nu åter, att tillitsmånnen snart skola afresa till Köpenhamn. Slesvig den 14 Jan. Ett kavallerikommando har i dag afgått till norra demarkationslinien, med beståmmelse att förblifva der. Flensborg den 14 Jan. I morse afgick en afdelning Svenskar till Angeln. Berlin den 14 Jan. Engelska gesandten sysselsåtter sig mycket med att tillvågabringa ett definitift fredsslut med Danmark. — Hr v. Usedom skall först den 10 dennes hafva erhållit sin fullmakt till underhandlingarne med de danske befullmåktigade. Frankfurt den 8 Jan. Förbundskommissionen skall sysselsåtta sig mycket med de slesvigholsteinska angelågenheterna. Rom den 31 Dec. I franska blad beråttas från denna stad, att påfven årnar vånda tillbaka den 15 eller 16 dennes. De franska trupperna utrymma staden och besåtta blott Civitavecchia med 6000 man. Roms besåttning skall utgöra 16,000 man, hvaraf 6000 Spanjorer och 4000 Neapolitanare.