något låttsinnig; men han har ett stådadt och belefvadt skick, mycken qvickhet och, som jag tror, rått goda kunskaper. . . Många drag, som Jag hårt omtalas, visa åfven att han eger ett förtråffligt hjerta och dessutom lårer han vara intim vån med din bror. . Min bror! — afbröt Fanny; — ack den, som någonsin finge se honom! Hvad jag hört om honom gör mig verkligen nyfiken att göra hans bekantskap. ... Han skall vara myeket lård, mycket snillrik, mycket melankolisk, men framför allt mycket stolt. Han har ju till och med vågrat att mottaga penningar till sitt uppehålle af pappa, som dock år så rik.. Hur kan detta komma sig?-Mitt barn, — sade tanten — jag kånner icke de förhållanden, som gjort Viktor så kall mot min svåger och kan således icke upplysa dig derom. Hvad jag vet år, att åtminstone alltid Adelaide ålskat honom med en till dyrkan grånsande ömhet; men han lånar illa hennes kårlek, ty hvad kan vara förfårligare för en mor, ån att se sig med köld och likgiltighet behandlad af sitt barn. . .. Och detta har Viktor gjort. ... Han har ju I icke på åratal satt sin fot diver sina föråldrars tröskel och då hans mor skickade honom penningar till Upsala, sånde hen dem tillbaka med för