Hat och försoning. (Forts. fr. N:o 15). Först och fråmst — sade majoren — år håndelsen förlagd till en småstad, hvars namn börjar med K. Bevisar ingenting — afbröt notarien. — Det kan likavål vara Kongelf eller Konssbacka, som Kråkköping.Vidare — fortfor majoren — skildras hår ett åkta par, majoren och majorskan Grötensköld . Det finnes många grötmyndiga majorer i verlden, anmårkte Hjalmar i förbigående. Vidare, — ropade majoren med stigande förbittring — står hår att major Crötensköld år en kort och flintskallig person.-De åro så vanligen, min herre — invånde Hjalmar med orubblig köld. — Majorer åro i allmånhet korta och slintskalliga. v -Vtterligare står hår, att han år tjock och dum! — skrek majoren i raseri.-JIust detta bevisar, att författaren icke syftar på er — återtog Hjalmar, som med ytterlig möda sökte undertrycka sin skrattlust; — ni kan vål ätminstone ej taga åt er båda dessa epitheter.