Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1850, sida 3

Insändt. Ins., som bevistade sockenstämmorne i Carl Johans församlings kyrka, den 6—13 dennes, då, bland annat, frågan om värdshus och krogar ventilerades, gör härmed förfrågan: Om herr S., hvilken vid berörde tillfållen uppträdde på det mest imponerande och srapperande sått, erhållit uppdrag att, som då skedde, föra talan för de nårvarande församlingens råstberåttigade innevånare,? Visserligen frestas man tro, att så var förhållandet, då vid hvarje af ordföranden fill församlingen framstålld fråga, densamma nåstan uteslutande af bemålte hr S. bedömdes, afgjordes och med ord och åthåfvor besvarades. Imellertid väcker nämnde representants upptrådande, såsom ledare af församlingens angelågenheter, en billig förundran, — får att icke såga löje —, i synnerhet som, om ins. icke hörde orätt vid sistnämnde sockenståmma — herr S. icke, oaktadt påminnelser derom, nöjaktigt redogjort för de församlingens medel, hvilka han under loppet af flera år omhånderhaft och att sockennåmnden sett sig nödsakad hos konungens befallningshafvande anhålla, det bemälte hr S. må blifva ålagd, att sådan uraktlåten skyldighet fullgöra, hvilket tillkånnagifvande, genom protokolls-utdrag, som vid tillfället upplästes, hr S. afhörde med ett lugn, som tydligen ådagalade, att han, äfven från den mest ömtåliga sida, år osårbar och dymedelst oöfverträfslig i sitt representantskap vid sockenståmmor i berörde församling. Sat Sapienti.