ler, de för den låsgiriga allmånheten vanligtvis uppduka. ö Chabert ämnar, enligt hvad han beråttade för mig, gå ånnu långre. Hvarje aäcitskall hafva sitt eget lilla Dibliothek. Böcker, som kunna vara nyttiga för folket, skola anskaffas och erbjudas hyresgåsterna att gratis begagna. Utgifterna för ett dylikt bibliothek förmodar Chabert icke blifva så betydliga. Han gjorde åfven råkning på, att, hvad grundlåggandet af dessa bibliotheker angick, finna ett kraftigt och vålrilligt understöd hos förlåggare, bokhandlare och författare. Äfvenledes hyste han hopp om, att man snart i hvarje cit6 skulle kunna uppstålla modeller af flera olika slag, och han var fullkomligt öfvertygad om, att det skulle anmåla sig ett tillråckligt antal personer, som erbjöde sig att gratis göra arbetarne bekante med de första grunderna af bildningen, åfvensom med teknikens stora framsteg. Vidare skall i hvarje acit6sinrättas ett kontor, der hvarje inom densamma boende arbetare erhåller anvisning hvar han skall få arbete. Detta storartade företag Har funnit de mest lisliga sympathier i alla kretsar af det stora parisiska samfundet.. Uppförandet af den första arbetarebostaden år nu fullkomligt tryggad genom aktier; men den år naturligtvis endast början till det stora verket. Mån af alla klasser hasya sammantrådt och bildat en äconseil de survillance.Namnet på den, som tecknar sig för det största antalet aktier, kommer, på åkta franskt vis, att i hvarje cit6 inristas uti en i bygg naden inmurad marmortafla, och de 12 första arbetareboståder, som i Paris blifva uppförde, skola uppkallas efter de mån, som tecknat sig för det största antal aktier till deras uppbyggande. Sålunda kommer vål då arbetarebostaden i gatan Rochechouart att erhålla namnet aäale Presiden t., eller KNNapoleon Bonaparte. Alla entreprenörer måste taga ett visst antal aktier och alla, som till ifrågavarande citk lemnat byggnadsmaterialier, hafva erhållit tredjedelen af betalningssumman i aktier. Dessa åro blott af tvenne. valörer: 25 och 100 fr:cs. De förstnåmnde åro i synnerhet beräknade på att finna afnåmare bland den arbetande klassen. På dessa 25-francsaktier. inbetalas månadtligen blott en 10:ndedel, alltså endast 2 fr:cs 50 centimer. De inbetalta summorna deponeras i franska banken, och aktierna, som förråntas med 4 74, garanteras af hela egendomen. Den summa, som erfordras för uppförandet af 12 arbetareboståder, har af Chabert blifvit beråknad till omkring 6 millioner fr:cs. Hvarje cit7, eller arbetarebostad, skulle sålunda komma att kosta omkring en half million francs (d. v. s. ej fullt 250,000 r:dr svenskt r:gs). Specielt frågade jag Chabert om de arbetande klasserna i Paris hade interesserat sig för aktieteckningen till detta storartade och förtjenstfulla företag. Hårpå gaf han mycket öppet till svar, att man i början i detta afseende mått många svårigheter; men att arbetarne nu dagligen allt mera inse nyttan af det stora företaget. Föreningen åmnar till en början uthyra lågenheter endast åt sådane arbetare, som åro aktie-egare. Då planen till ifrågavarande arbetareboståder först. om våren 1849 utkasta