Undervisningsoch uppfostringsväsendet i Schveiz. Schweiz natur, historia och politiska förhållanden göra det till ett bland de mest interessanta lånder i Europa. Man vet ej, hvad man mest bår beundra, dess oafhångighetskamp, eller den omståndighet, att Schweiz genom århundraden, under de politiska vexlingarne och stormarne, kunnat bibehålla sin frihet och sin republikanska statsform, omgifvet, såsom det varit, af måktiga furstar, hvilka blott traktade att utrota hvarje frå till frihet, och af råa folk, som ej förstodo, hvad detta ord ville såga. Men åfven Schweiz har varit lidande af den gamla surdegen-, och denna, underhjelpt af yttre medel, yar just nåra att förgifta hela statskroppen, når sebruarirevolutionen kom och gaf denna kraft att besegra det onda. För att förekomma hvarje recidiv, hafva Schweizarne tillgripit det båsta och enda medel, som kan hjelpa; de hafva börjat från roten, i det de nu mer ån förr vinnldgga sig om det uppvexande slågtets ändamålsenliga uppfostran och bildning. Blott den man, som genom uppfostran och bildning kommit till den punkt, att han förmår låsslita sig från egoismens vanliga fördomar, blott en sådan man kan fullt uppskatta vårdet af att vara en fri medborgare och blott en sådan kan tillfyllest uppfatta sina pligter mot Gud, samhållet och sig sjelf. Att uppfostra de uppvexande slågtena till ett folk af sådane mån, se der den heliga uppgift, mot hvars låsning det lågre och högre uppfostringsvåsendet i Schweiz stråfvar! De bättre bland folket hafva insett, att fosterlandets framtid beror uppå att göra massan af Schweizarne till hvad de ånnu icke åro — sanna republikaner, och derför gör man mer i Schweiz ån annorstådes för ungdomen. De praktfulla skolbyggnaderna i de större ståderna, likasom de åndamålsenliga skolhusen på landet åro de skånaste minnesvårdar, Schweizarnes allmån-anda upprest och kan uppresa. Lik ett alats höjer sig t. ex. Zurichska kantonskolan på sina terrasser dfver en vidstråckt öppen gymnastikplan, till hvilken ansluter sig ett rymligt gymnastikhus. I Tysklands, Frankrikes och Englands rikaste ståder finner man högst få skolor, som kunna stållas i bredd med denna, och likvål ser man i Schweiz sådane skollokaler tillochmed i de mindre ståderna, såsom Winterthur och andra. Kommunerna sky inga kostnader och tyckas likasom såtta sin stolthet uti att anvånda kommunalinkomsterna till dylika storartade anlåggningar. Ofvannåmnde stad, Winterthur, som blott eger 5000 innevånare, har bland andra byggt en gosseskola, som kostade 13,700 Zärichergulden, och skall nu åfven uppföra en flickskola, för hvilken 8000 gulden åro anslagne. I samma stad åtgår för ungdomens bildnin en årlig summa af 26,000 gulden. Vi anföra detta blott såsom exempel, ty de slesta kommunernas budgeter så i samma grad skatta till solkundervisningen. I de fattigare kantonerna, såsom Appenzell, betåckas omkostnaderna genom frivilliga bidrag, och i ingen förmögen dör, utan att i sitt testamente tånka på skolorna. Skollokalernas yttre motsvarar deras inre inrättning. Utan att, såsom i PreusPEETER