Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1850, sida 2

och gick ut i tryckeriet, under det Hjalmar var sysselsatt med sin toilett. Bra löjligt, — mumlade den unge mannen för sig sjelf, — att Zzetterbom skrifver om fattigvården. ... Det vore mera skål, att han toge vård om det han sjelf har, ty jag fruktar verkligen, att den karlen sköter sina affårer som en staekare.... Måhånda förutser han sitt fall och tånker planera för sig, för att få stadens fattigvård på båttre fot, tills han sjelf kommer att anlita densamma.... -Mina Grönqvist år således förlofvad, — fortfor Hjalmar, i det han tvålade in sig. — Nå. hvad fan rör det mig.... Hon år visserligen rik, men icke år hon vacker, det skall Gud veta.... Hon har verkligen något slågttycke med Sabina. . .. Dessutom år hon en gås och jag vill ej hafva en gås till hustru. Ergo tillåter jag att Sparfvenflyckt tar henne, så hafva vi paret ihop. ... Jag tycker hvad det skall bli pråktiga åttlingar... Sabina återkom nu. Nå! har såttaren fått manuskriptet?Ja; var lugn du. ... Jag har gifvit honom mina instruktioner och vi skola nog besörja tryckningen dig förutan.Hjalmar började raka sig; men som knifven var temligen slå, kunde han icke återhålla en och annan grimas.