månnen äter i egentliga husmån och boligsmån. De förra hafva vanligen 3, 4 tunneland jord och ett par håstar; de sednare utom huset åfven en have (trådgård). Ensittare hyra hos andra. I danska jorden ligga rötterne till den demokrati, som genom grundoch valloven redan proklamerats i landet. Hår finnes icke, som hos oss, en massa menniskor, hvilken hånger liksom i luften. Med undantag af ensittare och hospitalshjonen, hvilka åro ganska få, hafva alla fotfåste och sin del i jorden. Någon proletårklass finnes hår icke. Få lånder i Europa torde kunna uppvisa en så vålmående bondeoch arbetsklass, som Danmark. Märk noga: under en hel månads tid och under ett fortsatt resande har jag icke tråffat mera, ån en enda liten gosse, som bedt om en slant, och dock såg denne eude icke trasig ut. I de s. k. fattigoch friskolorna har jag dessutom haft förnyade prof af denna allmänt spridda vålmåga. Denna omståndighet år af högsta vigt vid bedömande af alia slags förhållanden i Danmark, vare sig religiösa, moraliska, politiska eller blott litteråra. Ingen af dessa företeelser fattas rått klart förr ån man gjort en resa genom landet och i den bördiga jorden, i den jemt utbredda vålmågan, i den ljufva, fredliga naturen sett nyckeln till dem alla. Och såsom ett litet profstycke af den danska, alla detta rikes företråden grundande jorden ville jag förevisa Fyen. Folket år åfven på Fyen lifligare, ån i Norra Seland, hvarföre hår åfven finnas flere så kallade vopvakteeller rhellige. Assens, som jag passerade under vågen till Middelfart, har nåärmare 3000 innevånare. Ett ångskepp går hår dagligen öfver det 2 mils breda båltet till den motsatta sidan. Ingen kunde upplysa om anledningen till stadens namn; men jag vågade, på grund af dess låge på ett nås och med afseende på det nårbelågna Odense, gissningen, att det kunde va. — 2 ra sammandraget af Asa-nås, i hvilken håndelse staden borde vara lika gammal, som Odense eller åtminstone hårstamma från Odens och Asarnas tid. Då du låser dessa rader, hafva redan Julljusen slocknat i din moders hem och kanske åfven ett nytt år intrådt. Jag tånkte att hinna till Hamburg till Jul och der vistas hos en familj, till hvilken jag har rekommendationsbref. Men med afseende på den olikhet i förhållanden, som råder i UHertigdömena och det egentliga Danmark, hvarigenom det år liksom ett nytt land, då man såtter foten på andra sidan lilla Bålt, år ingen utsigt, att hinna så långt; utan kommer jag vål att fira julen någonståds i Slesvig, möjligen hos svenskarne i Flensburg, bland hvilka jag har slere bekanta. Hår slagtas, brygges, bakas och rustas till Jul alldeles som hos oss. I skolorna, både lärda och olärda, gifvas dock ej serier förr ån i morgon eller öfvermorgon. I almueskolorna råcka dessa ferier blott 8 dagar, och i de lårda skolorna något längre. Svarade frukterna i de danska folkskolorna mot tiden, som anvåndes der, regelmåssigt från 7—15 år nåstan hela året om, så borde danska folket vara ett öfvermåttan lärdt och bildadt folk; ty på denna långa tid borde icke så litet kunna inhåmtas. Dock har jag funnit föga skillnad mellan allmogebildningen i Sverige och Danmark. Orsakerna till denna företeelse vore hår för vidlyftige att anföra; de skulle också icke mycket intressera dig. De finnas emedlertid verkligen grundade och derföre lårorika för hvarje land, som vill organisera sin solkskolebildning. I afseende på omfånget af kunskapsåmnen komma barnen icke öfver låsa, råkna och skrifva. Det lilla de låra af historia och geografi, låra de mest after mundtligt föredrag af låraren. Det mea år utanramsning och mekanisk lexlåsning. Ir man kånna danska folkskolevåsendet efMr —ä——— låp. under det hon förstulet fåstade sina