Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1849, sida 2

—— (————— — — — — det, att skydda hennes svaghet, och våcka och understödja hennes kraster för allt godt verk! I andra rummet vilje vi nåmna Augusta willfrid såsom den lyckligaste, tacksammaste och nyttigast verkande af de stiftelsen begagnande medlemmarne. Hon hade nu funnit den fasta plats, der hon med sin stora förmåga kunde verka till sin sjelfståndiga och rikliga bergning. Hon såg nu trygg emot framtiden, hon såg, att de yttre och konventionella omståndigheterne understödde och befråmjade hennes egen förmåga, och lifvet antog för henne en ljusare, en beståmdare fårg, så blef också sinnet ljusare, och bitterheten lade sig och glådjen spelade åter på låpparne och godheten kom tillbaka i hjertat, och hon blef den menniska, hon först varit — en hugnad, en fröjd inom sin krets och för sin omgifning. Och hennes historia blef mångas. Det år en brist, den man snarare bör tillskrifva en uraktlåten uppmårksamhet, ån nå :on annan orsak, att ånnu ingenting i verkligheten blifvit sjordt till skydd för denna klass af vårnlösa qvinnor, som så lått kunde