Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1849, sida 1

— våhuC drtå 101lSlAg DIIIVIYL Temltteradt, andrager på förkastelse af detsamma. Presidenten skall intressera sig mycket för förslaget, och man tror, att han, derest församlingen röstar i Öfverensståmmelse med utskottets betånkande, skall frigifva alla 500. Det heter åfven, att ministeren vill göra denna sak till en kabinettsfråga. Det från Falloux hårrörande lagförslaget om organisationen af undervisningsvåsendet, hvilket förslag, enligt nationalförsamlingens beslut, skulle underkastas statsrådets pröfning, har af dettas referent blifvit fullkomligt modifieradt i universitetets interesse, och man förmodar, att statsrådet skall gå in på de af honom företagna förändringar. ; Hr Falloux sjelf, som för sin hålsas värdande begifvit sig till Nizza, har måst lemna denna stad, hvars invånare företogo en mycket larmande demonstration emot den franske exministern, hvilken de gåfvo skulden för Roms och hela Italiens olyckor. Det får dock sågas till Nizzaboernes heder, att de afhöllo sig från alla handgripligheter. General Roslolan år kommen tillbaka till Paris, hr de Corcelles våntades åfven. Proudhon, Pierre Leroux och Louis Blane föra en håftig kamp med hvarandra i sina respektive organer Voiz du Peuple, Republique och le Nouveau Monde. De beskylla hvarandra ömsesidigt för att icke vara socialister. Louis Blanc årnar utgifva en brochyr: -Den afslöjade medborgaren Proudhon.Republikens vicepresident Boulay (de la Meurthe) har underråttat ministern för allmånna arbeten, att han icke vill inflytta i det hotell, som år stålldt till hans förfogande. Flera representanter hafva framkommit med förslag, som gå ut på att nedsåtta folkrepresentanternes arfvoden. Charles Lagrange, den ifrige republikanen, har åfven våckt ett förslag, hvari han fordrar, att de srika folkrepresentanterne skola vara förpligtade att gifva tredjedelen af sina inkomster till staten eller till de fattige. Det år fråga om att förlågga polytechniska skolan till ett stålle utom Paris. Oppositionstidningarne bekåmpa med mycken ifver denna plan. Exdrottningen Marie Amelie har af bestyrelsen för civillistans liqvidation fordrat tillbaka slera mälningar och konstsaker, som tillhöra henne personligen och som blifvit qvar i Tuilerierna. Dessa saker åro mårkte. med begynnelsebokståfverna af hennes namn. Man har straxt efterkommit hennes bagåran. I Lyon har fallit dom mot 33 får deltagande I i Junitilldragelserna anklagade individer. 14, som icke instållt sig, dömdes till deportation, 6 till fångelse från 2—5 år; de andre blefvo frikånde. i I Chateaubriands stålle har hertigen af Noailles upptagits som medlem i franska akademien. Hans tal var nåstan uteslutande af politiskt innehåll och af en temmeligen legitimistisk fårg. Enligt rapporter, ingångna till sjöministern, har ett stort antal sjöröfvarsartyg blifvit af franska kryssäre uppbringade på Californiens kuster. ITALIEN. I Romerska staterna existerar, jemte den återuppråttade andliga, åfven en slags politisk inquisition, som år mycket vårre, ån den förra och bår namnet undersökningsrådet. Det sinnes till, men ingen vet, hvar det håller sina möten; det år sammansatt af flera medlemmar, men dessas namn och antal hållas hem liga. Det afkunnar domar, men utan undersökning och motivering. Formlen för dem år följande: Efter att, i enlighet med eirkulärerne af den 3 Sept. och 23 Okt., hafva församlat den heliga kongregationen för undervisningsvåsendet, har undersökningsrådet, som år uppråttadt för att pröfva professorernas och andra lårares förhållanden, efter att hafva tagit kånnedom af de nödige dokumenterne och efter det allvarligaste öfvervägande, genom hemlig omröstning, beslutat följande: Professorerne N. N. o. s. v. åro afsatte från deras embeten. -Denna domstol såtter sig öfver alla formaliteter och dömer sina offer ohördan, utan någon slags föregående ransakning. Medlemmarne af denna moderna hemliga domstol åro edligen förpligtade att icke yppa namnen å sina kolleger eller angifva motiverna för domstolen. I trots af alla eder har man dock åndtligen fått veta namnen på de i mårkret smygande inquisitorerne, hyilkas domar blott åro yttringar af enskild hämnd. Bånets oregidånf 3. fl nes 1.