Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1849, sida 1

Beskattningen för aflöning af Domkyrkoförsamlingens presterskap. I afseende på den betydliga beskattning, som en stor del af domkyrko-församlingens medlemmar, enligt debetsedlarne å 1849 års kronoskatter, få vidkånnas till aslöning åt församlingens presterskap och klockare, torde några upplysande ord så meddelas. Denna beskattning grundar sig på församlingens vid allmånna sockenståmmor den 8:de December 1848 och den 30:de Januari 1849 fattade och af Kongl. Maj:t den 27:de Juni detta år stadfåstade beslut, att de såkallade påskören frän den I:ste Maj 1850 skulle upphöra och utbytas mot en beståmd, qvartalsvis utgående aslöning till domprosten med ...... 1:dr 2, 400. komministern ........ 2, 000. 2:ne adjunkter hos domprosten, hvardera 800, tills. 1,600. 1 komministers-adjunkt. 900. samt klockaren ....... 666: 32. Summa r:dr 7,566: 32. eller med tillågg af debiteringsuppbörden och redovisningskostnaden ........ 400. Tillsammans r:dr 7,966: 32. Och har församlingen, vid sockenståmma den 20:de sistl. September, inom alla samhållsklasser utsett 15 kommitterade för att verkstålla uttaxeringen af denna summa, med söreskrift, att ett låmpligt belopp skulle derutdfver afses för blifvande afkortningar, åfvensom taxeringen ske så tidigt, att beloppen kunde blifva uppförde å detta års debetsedlar, på det att kyrkorådet, för aflöningens utbetalning på behöriga tider från den I:ste Maj nåsta år, ej måtte såttas i nödvåndighet att dertill upptaga lån. I öfrigt skulle kommitterade ej vara bundne af några beståmda grunder, eller af något faststålldt maximum för enskiltes bidrag; men borde dock fåsta afseende derå, att någon skillnad i råttigheter icke ågde rum mellan församlingens röstågande medlemmar och att, i följd deraf, ingen bland dem, som icke veterligen saknade förmåga att bidraga, borde undgå deltagandet i sammanskottet, hvilket i dfrigt borde Jördelas efter hvars och ens tillgångar. Under tillåmpning håraf hafva kommitterade antagit följande hufvudgrunder för taxeringen: I:o) Att hvarje såsom röstberåttigad upptagen person af arbetsklassen, med undantag af kåndt utfattige, dfverårige och dem, som med många oförsörjda barn åro försedda, borde erlågga qvinna 16 sk. och karl 32 sk. b:ko. 2:0) Att ett maximum ansetts åfven böra beståmmas, hvilket måst antagas till 100 r:dr b:ko, sedan flera fruktlösa försök ådagalagt omöjligheten att med ett lågre maximi-belopp komma till det höresatta målet. Kommitterade hade nogsamt insett det