osig med sina hånders arbete, likval ej tillhovra arbetsklassen, utan s. k. pauvre honteuxe. Sedan styrelsen nu genom stadens auktorriteters vålvilja ytterligare erhållit en tomt (N:o 49 i Nya Haga) hvars bebyggande år rför handen, så år styrelsen betånkt på — så vvida herrar subskribenter dertill gifva sitt bifall — att till stadens respektive innevånare rå blifvande allmån rådstuga göra framstållining derom, att samhållets mindre bemedlade medlemmar, som ej tillhöra arbetsklassen, åfven må vinna rått till delaktighet i förmånen att af styrelsen kunna få hyra sig vboningslågenhet.5Om herrar subskribenter gilla styrelsens Fhåri uttalade åsigt, behagade de medelst unrdertecknande af denna skrift benäget gifva sitt bifall till vinnande af dess syftemållGötheborg i Oktober 1849. Styrelsen. I denna styrelsens åsigt inståmde samtlige herrar subskribenter, med undantag af tvenne: hvadan styrelsen nåst derpå följande månad ingick till stadens magistrat med en skrifvelse, så lydande: Till vållosl. Magistraten i Götheborg. I enlighet med magistratens protokoll för den 9:de Juli 1847 öfver då å allmån rådvstuga sattadt beslut, får hos vållofl. magistraeten styrelsen för anskaffandet af boståder åt mindre bemedlade medlemmar bland arbets-klassen, till föremål för blifvande allmån rådstuga, ödmjukl. anmåla följande: 4 -Styrelsen anhåller derjemte ödmjukligen om framstållning till stadens resp. innevånare vaf följande motion: -Att samhållets mindre bemedlade medlem -mar, som ej tillhöra den egentliga arbetsklassen, åfven må vinna rått till delaktighet ri förmånen att af styrelsen få hyra bostad.Medgifvande dertill torde kunna inrymmas vi de förmåner, som vid stiftelsen af denna rinråttning blefvo afsedde åt arbetsklassen, helst hvarje mindre bemedlad samhällsmedlem, som ej hemfallit till fattigförsörjningen, måste söka sin bergning genom eget arbete och lårer derigenom kunna anses vara intrådd i arbetsklassen. Herrar subskribenter (2:ne undantagne) till byggnadsfonden hafva, enligt hoslagde hondling, i denna fråga förenat sig med styrelsen. -Götheborg i November 1849. Styrelsen. Det år just denna, af oftabemålte styrelse våckta motion, som om IThorsdag, å allmån rådstuga, bland andra kommunala angelägenheter, till sladens röstberättigade innevånares afgörande sore, kommer och på hvilken vi särskildt anse oss böra fåsta deras synnerliga uppmärksamhet. Vi vilja på intet sått förneka den vålmening, det ömmande för åfven andra obemedlade medmenniskor utom arbetsklassen, hvilka uttala sig i den af styrelsen framstållda och af Herrar subskribenter gillade motion; men vi anse, att samhållet, genom, att lemna sitt bifall till densamma, skulle göra sig skyldigt till ett låftesbrott och följakteligen till en orduvisa emot den klass, åädagakarlenss, till förbåttrande af hvars vilkor, sedlighet och hela existens den ifrågavarande inråttningen blifvit stiftad. Ett af tidens stora problemer och just det, hvars lösande i så många andra lånder vållat oro, oreda och blodsutgjutelse, år: tillvågabringande af förbåttringar i arbetarnes samfundsstallning. Götheborgs samhålle, hvilket i så många afseenden utmärkt sig för välgörenhet, menniskokårlek och gagneliga i inråttningar, gaf år 1847, frivilligt och utan någon annan impuls, ån dess Ånneränares kånsla af det råtta, goda och nyttiga, andra större kommuner inom vårt fådernesland ett vackert föredöme, når det beslöt att uppföra boståder, i hvilka mindre bemedlade medlem