Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1849, sida 2

Efter de första utgjutelserna af dessa öfverfulla hjertan, gjorde Sophie sin mans ursågt derföre att han icke var henne följaktig på hennes första besök, men,sade hon, -han har gjort en liten utfård till sjös nu nyss, oaktadt den starka stormen, och jag år nog bekymrad för honom, men skålet var så vigtigt. Ett fartyg lårer neml. anlupit på kusten, hvilket lårer föra några hollåndska kor, som skola vara förskrifna al någon af de stora possessionaterne hår i landet, och som verkligen låra vara mårkvårdiga får sin storlek och öfriga egenskaper; når Brumstedt fick höra omtalas detta, så glömde han både storm och annat, för att ge, sig åstad och se dem. Utan ett så giltigt skål skulle han visst icke hafva underlåtit att haft den åran göra sin uppvaktning tillika med mig. Han fanderar mycket på att förådla ladugården på Gullhammar, och dess produktion år verkligen af en sådan beskaffenhet, att landtmannen aldrig kan egna nog mycken omsorg deråt. Gud bevare emellertid min gubbe, ty det blåser bra starkt. De hollåndska korna blefvo beskrifna som verkliga mirakler i alla afseenden, och låra till andra egenskaper också hafva den, att tåla vid hvad bete som helst, och det år en ganska maktpåliggande sak för oss, som utom de articiella ångarne vid