— trådgårdarne stråcker sig en dadelskog. Hela oasen vattnas af mycket konstigt sammanbundna vattenledningar. Hvaresf detta icke låter sig göra, upphörer all plantodling: der år öken. Men efter höstregnet uppspirar ett slags grås, som man läter boskapen afbeta, och hvars återstod försvinner för den glödande vårsolen. Kor finnas icke, men innevånarne hafva kameler i hundratal, svin i tusental, stridshåstar och åsnor af ovanlig storlek. Alla byar hafva en ringmur och en graf. En sådan by kallas Ksar, i pluralis Ksour. En eller flera stammar hafva en Ksar, hvarest de upplåägga sina köpmansvaror, sin ull och den såd de köpa i Tell. Inbyggarne i dessa byar drifva åtskilliga nåringar; de hålla salubodar, hvarest Nomaderna förse sig med sina behof. Ksaren har ingen makt öfver om gifningarne, utan den år tvårtemot underdånig Nomaderne, som åro egare af oasen, medan byinvånarne åro deras vasaller, enår byarne ursprungligen åro uppförde af Nomaderne till förrådskamrar och försvarspunkter. Det tredje båltet, som ligger ånnu mera i söder, har långt fårre oaser och byar. Vatten saknas på flera dagsresor, men oaserna åro större och byarne folkrikare. Efter detta bålte kommer slutligen den egentliga, ofantliga öknen, som råcker intill negrarnes land och hvilken karavanerne icke kunna genomtrånga på mindre ån 50 dagar. Den algiriska Sahara sträcker sig emellan samma breddgrader, som den syriska öknen, från 30—360, en omåtlig landstråcka, 3 gånger så bred som Tell, som blott håller cirka 20 svenska mil från norr till såder. Ksourbåltet anse fransmånnen som sin tillhörighet, och de utnåmna . der Kaiderne, Agarne och stamhöfdingarne. Det tredje sydligaste båltet har ånnu icke hemsåkts af Europas krigare, och år för långt borta; den aslågsnaste oasen Metelli, ligger ungefår 125 svenska mil från Algier. Fransmånnen söka att förvara sina infall i de ofvanbeskrifna oaserna sålunda: Derest stammarne å högslåtterne och Saharas grånsboer icke bragtes under oket, så skulle de uppegga de underkufvade stammarne i Algirien till att resa sig eller, såsom fransmånnen uttrycka sig, göra uppror.För att hålla dem i tygeln har man anlagt befåstade låger i Sebdon, Daia, Saida, Tiaret o. s. v., låger, som snart blifva ståder. I samma syftemäl hålles åfven ståndig besåttning i Biskara, hufvudstaden i Zibanernes område, hvarest åfven Zaatcha ligger. En annan orsak förmår åfven fransmånnen att kriga på 60 svenska mils afstånd från kusten, hvilken år den egentliga basis. Denna orsak år den indirekta, men mycket vigtiga handeln med Soudan och det inre af Afrika, med riket Haussa (sultan Bellous land) och Tombuktu, som ligger en dagsresa från Djoliba (Nigerfloden.) Sukatu, hufvudstaden i Sudan, ligger under Constantines meridian och Tombuktu under Orans. I den sydliga delen af algiriska Sahara ligga mycket stora, med murar omgifna ståder: Tuggart, Quaregla, Gardeia, Metlille, hvarest de karavaner samla sig, hvilka årna sig till de svartes land. — En mycket liflig handel drifves emellan de algiriska ståderna och den långt öfver förmodan talrika befolkningen i öknens 2:ne första bålten. I det heliga kriget vågade Saharas inbyggare sig icke utöfver grånsen eller på vandringen till det inre, utan de gingo till Tunis eller Marocko. Denna handel omfattar många interessen. En mångd franska industrialster, i synnerhet bomullstyger, redskap och möbler af alla slag, föras nu från de algiriska hamnarne till det inre af Tell och derifrån till de aflågsnaste Ksour och slutligen till Sudan. — Romarne framsköto sina förskansade låger ånnu långre ån fransmånnen i den lilla öknen, hvarom de ruiner, som ånnu åro att se långs Oued-Djedi, 3 dagsresor såder om Biskara, fransmånnens sydligaste vapenplats, ånnu båra vittne. Oc —— —— 2 lermed, och ostkakan för qvållen var en anralaganhat Af 3