af densamma, emedan revolutionåra elementer ? . ? . . hafva fått öfverhanden i församlingen, hvilka, om de långre ostördt få hållas, låtteligen I kunna bringa Slesvigholstein i samma belågenhet som Baden. — Denna artikel antyder, att ståthållarskapet, derest det icke tillgriper energiska mått och steg, riskerar att öfverflyglas af det starka parti, som arbetar för krigets förnyande med Danmark och revolutionens konseqventa genomförande i hertigdömena. Från Hadersleben skrifves under d. 15 dennes: eI går afton, före klockan 9 på aftonen, blefvo tvenne hår bosatte personer, som tyst och stilla begåfvo sig till sina hem, utan någon vidare anledning, helt plötsligen under en skur af skållsord, tyska hundaro. 8. v. öfversallna och misshandlade af några svenskar, som förmodligen fått för mycket till båsta å en nårbelågen krog. I synnerhet blef den ene, stadskassören Mortensen, en af de lugnaste och fredligaste menniskor i staden och tillika en mycket aktad man, illa tilltygad och erhöll flera skarpa sabelhugg. — Vi hoppas, för svenska namnets heders skull, att denna historia endera saknar all grund, eller år betydligt vanstålld af de goda slesvigholsteinarne. FRANKRIKE. Den 14 dennes förelade den nye sinansministern, Achilles Fould, sin finansplan i nationalförsamlingen. Uti ingressen förklarar han sig emot den sedan Februarirevolutionen uppståndna tendens att få bort alla indirekta skatter, i den afsigt att afhjelpa en förment oråttvis kattesördelning och lågga hela bördan på egendomen. Dessa stråfvanden till skattesystemets förstöring hade försatt landet i oro, rubbat förtroel idet, stört trafiken och bibragt den allmänna och privatförmögenheten en svår stöt. Denna politik kommer icke att följas af den nuvarande ministeren, ty det sig ånda från den första republiken daterande Tinansvåsendet motsvarar folkets behof och landets institutioner. Man skall uppråtthålla detsamma, dock icke utan att fåsta nödigt afseende vid grundade klagomål och låtta alltför tunga bördor. Han gick sedan öfver till en granskning af finansernes låge. Den år efter år förekommande statsbristen var den ursprungliga orsaken till den s. k. svåfvande skulden, och den sista sinansöfversigten anger dessa deficit från 1844 till 1847 till 221,65 6,361 Fr.; de hatva icke kunnat minskas. Men deficit för 1848 hade, genom 20 mill. dfverskott i inkomsterne och 33 millioner besparing i utgifterne, förminskats från 72 millioner till 19,129,941 Frances; 1849 hade man deremot icke ernått ett så lyckligt resultat och det företedde sig en skillnad emellan inkomster och utgifter af 281,617,493 Fr., som ytterligare voro att föra till boks. Hela bristen, som ligger statskassan till last, utgör således 534, 463,766 Fr. Skall 1850 års budget förorsaka någon åndring i detta finansernas låge? Hr Passy, den förre finansministern, hade i sin budget för 1850 beråknat inkomsterna skola dfverskjuta utgifterna med 7,044,632 Fr. Af hans förslag vill Fould adoptera annulleringen af de för amortisseringskassans medel uppköpte råntor, bibehållandet af afgisten å dryckesvaror (men blott för ett år, hvarunder en komite skall hröfa uppbördssåttet för denna afgift samt huruvida den låter sig afskaffa eller förminska) och åtskiljandet af de utom ordentliga arbetenas budget från den ordinarie budgeten; deremot tar han tillbaka inkomstskatten boch betåcker de 60 millioner, hvartill Passy anslagit densamma, genom besparingar i krigsdepartementet (hvaraf några likvål åro af en ganska prekår beskaffenhet) marinen, inrikessörvaltningen, och genom föråndringar i de indirekta pålagorna. hvilka han beråknar skola inbringa ånda till 21 millioner, samt genom posttaxans förenkling, som anses skola rendera staten 7 mill., utan att derföre de frankerade brefven behöfva högre belastas. Om inga oförutsedda håndelser mellankomma och lugn och fred östörde bibehållas, så skola inkomstkållor na förökas i högre grad, ån utgifterna. Det år icke mera, ån rått och billigt, att framtiden åfven får vidkånnas bördan af de utomordentliga arbetena. Det nya systemet för jernvågsbyggnader skall förminska det af Passy beråknade anslaget från 103 till 65 millioner. Inberåäknade dessa 65 millioner skall statskassan hafva att betåcka ett deficit af cirka 600 mill., men hon skall kunna göra det med de resurser den svåfvande skulden innefattar, utan att behöfva taga sin tillflykt till ett lån på statshufvudboken. Han misskånner icke farorna af den svåfvande skulden; den har före Februari-revolutionen ingifvit de största farhågor, men då hade åfven de 320 millionerna, som Vero förfallne till betalning