Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1849, sida 1

— t. : TY diz ittttttinns cO — det enda möjliga för bibehållandet af landets lugn, ordning och välstånd. Haus tal blef emottaget med de mest lifliga bifallsyttringar och då ban efter ceremoniens slut återvände till sin vagn följdes han af ropen Lefoe Republiken! hvilka, tusendubblade genljödo i hans öron, ända till Elysåe National. Säkert har du någon gång hört omtalas att i en af våra vackraste passager, kallad Choiseul, finnes en pappersbutik, hvilken åtskilliga gånger gifvit anledning till strider och opinionsyttringar. Den eges af en liten man, som kallar sig Jeanne. legitimist i själ och bjerta. I hans bod finnas porträtter i alla möjliga dimensioner af Carl X:de, hertigen af Berry, hertiginnan hans gemål, samt grefven af Chambord eller Henric V och hans prinssessa. Dessa 5 personer äro butikens hela innehåll; men också finnas de i lithografier, i olja, i gips, stående, sittande, ridande, stora, små och ordinära, huru man vill se dem. Ofta hafva strider och oljud uppstått utanför hans fönster; emellanåt hafva rutorna dansat in, då en och annan gipsbild följt med på köpet, och alltid har lilla Jeanne till allmänhetens förlustelse kommit ut, för att försvara sin utvalda samling. Sednast i går afton roade sig några unga män att gå in i boden. De voro ytterst elegant klädde och hade röda halsdukar. De uppköpte en mängd porträtter af Henric V, och utkomne i midten af passagen sönderrefvo de dem alla i små smulor, hvilka uppkastades i luften under ropet: Lefve republiken! En hop folk samlades genast, men åtskildes dock så småningom. — I anledning af den nybildade ministören lärer en mängd embetsmän komma att få lemna sina platser. Man påstår att icke mindre än 25 prefekturer skola ombyta chefer. Möjligtvis blir det denna gång icke endast royalister, som blifva utnämnde. — Nyfiket, som alltid, afvaktar man hvad resultatet i Rom månde blifva. Skall påfven intåga der, och under hvilken fremmande bevakning, fransysk eller österrikisk? Huru länge skall väl detta olyckliga förhållande räcka. På Sicilien är lika bedröfligt som hittills och någon förbättring är väl icke att hoppas. Dagens tidningar medföra utdrag ur ett bref från Palermo den 22 Okt., af följande innehåll: Vär istad är dyster som en graf. Vi hafva hundraode kanoner och trettio tusen bajonetter för att ivqväfva vreden och hämndlystnaden hos folket. Den 4 i denna månad, arfprinsens födelsedag, rpublicerades en offentlig protest af Sicilianarne, hvaraf kopia har blifvit öfverlemnad till hvarje rrepresentant för de utländska makterna. Denna modiga handling har slagit Bourbonen med häpinad och förundran. Denna djerfhet har blifvit rutförd oaktadt anblicken af vapnen och soldaiterna, genom hvilkas åtgärd bonung Bomhar rtror sig kunna underkufva och förnedra ett hjeltemodigt och ädelt folk. Vidar.