Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1849, sida 3

skären; lotsen känner icke mera kursen; nödskott skjutas och klippor och böljor hota med ögonblicklig undergång fartyg och passagerare. De sednares sinnesstämning ech känslor under de vådliga stunderna kunna af dem, som befunnit sig i ett lika vådligt lige, någorlunda fattas — men icke -skildras. För en utom faran ställd åskådare skulle det dock varit ganska hemskt att höra qvinnornas rop och se männernas halfförtviflade beslutsamhet att antingen afkasta kläderna och bereda sig att genom simning kämpa med böljorna om sitt lif, eller fastare, tillsluta sina plagg för att desto hastigare och lättare blifva det brusande elementets byte. Att passagerarnas oro och fruktan ökades genom befälhafvande kaptenens obeslutsamhet och overksamma ångest — om dessa, hvarpå vi dock nödgas högeligen tvifla, voro sådana de för oss skildras -— var temligen naturligt. Lyckligtvis aflopp hela händelsen utan någon skada. En ny ankommen lots förde fartyg och passagerare välbehållna genom skären fram till inloppet af Sverges blåa bande), som icke oroas af några stormar. Jönköpingsbladet klagar öfver att dervarande Bildningscirkel numera föga besökes, oaktadt de föredragande medlemmarnes nit och omtanka.