Det rykte, att 5000 man Hannoveranare i nöåfall skulle inrycka i Slesvig, synes ogrundadt. I Altonaoch Hamburgertidningar berättas, att de till Flensburg hemvändande permitterade soldaterna af Slesvigholsteinska armen blifvit af Danskarne tvungne att afraka sina skägg; denna berättelse har gått Slesvigholsteinarne mycket till hjertat och gifvit dem anledning att högljudt klaga öfver dansk barbarism, men lär icke desto mindre, såsom andra af dylik beskaffenhet, vara ogrundad. Tidningen Berliner Nachrichten för d. 24:de dennes meddelar, att danska geheimerådet grefve Blume ankommit till Berlin med anledning af de dansk-slesvigska affärerna, som städse blifva mer invecklade. Det oaktadt — säger nämnde tidning — rhyser man det hopp, att freden skall vara slutad, innan vapenstilleståndet utlupit. HAMBURG. Härstädes har en stor bankett blifvit gifven till den ungerske bjelten Klapkas ära. PREUSSEN. Hannovers och Sachsens befullmäktigade i bestyrelserådet hafva protesterat mot den s. k. preussiska förbundsstaten och begärt att tillsvidare få afhålla sig från deltagande i mötena; hr v. Wangenheim bar redan afrest från Berlin. I andra kammarens sammankomst den 23:dje dennes häntydde inrikesministern derpå, att det var regeringens afsigt att införa ett på jordegendom baseradt pairskap, och meddelade, att man redan anställt undersökning, beträffande antalet af de personer, som i Preussen hafva 8000 Thalers årlig inkomst af sin jordegendom, och att desse utgöra 600. I sammankomsten den 24:de förfrågade sig Beckerath hos ministeren angående tyska frågans ställning. Den kongliga kommissarien Radovitz svarade, att Preussen oryggligt sträfvade mot sitt mål. Regeringen har föreslagit, att valen till den tyska, eller rättare preussiska, förbundsstatens första parlament öfverallt skulle taga sin början den 15 Januari. ÖSTERRIKE. Den 20:de dennes hängdes i Pesth, för deltagande i ungerska revolutionen, furst Woronietzki, I 25 år gammal, Peter Giron och Carl Habancourt, Dembinskis adjutant. Baron Perengi och den ryktbare Madarasz lära äfven blifvit afrättade. Den officiella Wiener-Zeitung offentliggör nu ministerens af kejsaren gillade förslag till provisorisk organisering af förvaltningen i Ungern. Ungerns förra konstitution är upphäfd; monarkiens enhet samt alla kronländers och folkstammars likberättighet med hvarandra äro lagde till grund för detta förslag. Ungerns biländer, Kroatien, Slavonien, kroatiska gränsländerna, och Siebenbärgen med Sachsenland (tillika med de förut till Ungern afträdda, men nu med Siebenbirgen åter förenade områdena) äro enligt detsamma egna kronländer, oberoende af Ungern. Likaledes lösryckes serbiska wojwodskapet från Ungern, för att förenas med ett annat kronland. Om de i Pressburgs kastell inspärrade ungerska qvinnor och barn meddelar en korrespendent till tidningen Timesv följande: Två söner och en dotter till Kossuth befinna sig, likasom tvenne af Guyons barn, i de kejserliges händer. Perczels hustru och tvenne baronesser Splenyi äro likaledes insatte i kastellet. Kossuths barn äro så blottade på penningar, att general Haynau tillställt guvernören en liten summa för deras förplägning. Deras lärare, som deltog i upproret, är aflägsnad af auktoriteterna; deremot har guvernanten fått tillstånd att qvarstadna hos sina hjelplösa elever. Damerna Splenyi äro ingenting mindre än nedslagna; de hålla sig vid godt mod och åberopa sig likasom förr på sina höga förbindelser. Fru Perczel ville gerna hafva sina barn hos sig, men hennes man måste fly så hastigt, att han lemnade henne alldeles utan penningar; hon kan icke betala resekostnaderna för barnen och måste derför se dem aflägsnade från sig. En officer som nyligen varit i Komorn, hade der tillfälle att få se ungerske generalen Assermanns adjutant, en dam, som, med åsidosättande af sitt köns svaghet, icke alleAA ———— —