Maria eller kamiljehemligheterna. Af S. e.der. Forts. fr. N:o 251. — Jo, min bäste broder! Du må tro, jag är i en satans knipa. När det nu är kommet så vida att jag skall härifrån, så vill en hvar hafva liqvid för de små skulder, som jag lärer satt mig i; men ser du, hufvudsumman af de der små skulderna är en satans stor best, och min kassa är i förhållande dertill som en droppa mot hafvet. Gif mig, käre Pierre, ett godt råd i denna förlägenhet; jag har ej hjerta att falla vår mor till last i sitt betryck. Om jag blott hade en antaglig borgen, kunde väl de der skulderna få stå så länge och med tiden blir väl någon råd. Få vi krig, så få vi nog klingande mynt, hvaromicke, så finnes väl penningar i någon vacker flickas band — med ett ord, för framtida resourcer sörjer jag icke, men ögonblickets knipa klämmer. Skulle du ej vilja gå i borgen för mig? Du har förtroende, din garanti tar man gerna för god.Det var ett alldeles nytt förhållande för Pierre att se Malcolm anropande hans hjelp och känna