Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1849, sida 1

fortune). Möblerna, ehuru af ett ganska simpelt trådslag. voro dock betsade, nätta och moderna till sin sorm. Utom de nödvändiga, till hvilka vi äfven räkna ett skrifbord, belastadt med papper, varseblef man äfven en djup ländstol — ett anspråkslöst exemplar af emma — ett blygsamt toilettbord, doftande af millefleurs, på hvars ena spegelstolpe en broderad rökmössa hängde, vidare en stor piphylla för ett par utmärkt eleganta tobakspiper. och en liten samling högst nätta käppar och ridspö i en dertill gjord ställning. Med hvilken af dessa etablissementers innevånare få vi väl först göra läsaren bekant? Måhända med den sednare? Men förlåt, värde läsare, och framför allt, min värda läsarinna, att värden möter dig i nattrock. Han var icke beredd på besök. I det ögonblick vi öfverraska honom se vi honom lemna sitt arbetsbord. Det är skumt så att han ej mera ser att skrifva, och just nu satte han sista punkten vid ett utskrifvet mål. Han reser sig från sin skrifstol, rättar upp sig, böjer fram bröstet, för att motverka den pressning, som den lutande ställningen vid skrifbordet förorsakat och börjar derefter med långa steg promenera fram och tillbaka öfver golfvet. Vi se i honom en ung man med smärt gestalt af något öfver medelmåttig längd. Hans utseende är ganska fördelaktigt. Håret, af djup