Article Image
författning, så tillkännagifva. Wwentzelholms Bruk den 26 Sept. 1849. G. A. WADSTRÖM. CH. NYGREN. Med anledning af förestående tillkännagifvande, får jag nämna: att Årnäs Glasbruksrörelse af mig fortfarande, för enskilt räkning, och i mitt namn kommer att bedrifvas, samt att jag emottager och expidierar, ordres å heloch halfbuteljer af alla brukliga fagoner. Lidköping och Arnäs Bruk den 7 Okt. 1849. G. A. WADSTRÖM. (8195.) Chr. Fallings salubod är flyttad till Flobergs arfvingars hus N:o 136 vid Kungsgatan, eller tredje huset till höger från östra Hamngatan, l8226.) Undertecknad får äran för sina resp. kunder tillkännagifva, att min rörelse är flyttad till Bagaremästare Herr H W. Spargrens hus vid Torggatan, samt att beställningar mottagas och utföras af Skräddare-Gesällen Herr E. Ericsson, som till det bästa rekommenderas. Götheborg i Oktober 1849. AND:S ANDERSSON, . Skraddaremästare. (8214.) Ny och vigtig uppfinning. I det jag härmed går att för allmänheten offentliggöra en uppfinning, som för nutid och framtid torde hafva de mest ingripande resultater, får jag anhålla om denna allmänhets, hela verldens, odelade uppmärksamhet. Lika säkert som det är hvar och en Lithograf bekant, att Sennefelder är uppfinnaren af Lithografien, lika osäkert är det, om en af tusende af dem, som begagna sig af denna ovärderliga uppfinning, känner denna stora mannens namn. Så veten då, att denna Sennefelder, en obetydlig och fattig student, hade, utan att hafva råd att fullända sina studier, först försökt sin lycka vid theatern och sedan uppträdt som dramatisk författare, hvaruti han dock icke tycks hafva rönt mycken framgång, alldenstund att han, just derföre att han icke kunde finna någon förläggare till sina operor, blef liksom tvingad att blifva lithografiens uppfinnare. Han ville nämligen sjelf i kopparplåt gravera sina skrifter och i en vanlig kopparpress sjelf trycka dem. Att ett sådant projekt snart nog måste stranda mot de många hinder, som lade sig i vägen för en ovan gravör och en fattig yngling, är inlysande. Född vid sjelfva brotten af de stenar, som sedan fått sitt namn efter konsten, hvartill de tjena, hade han, för att finna ett surrogat för de dyra kopparplåtarne, gjort flerfaldiga försök att använda dessa, af naturen i skifvor danade, stenar. Dock tycktes länge hans bemödanden blifva utan resultat, tills dess tillfälligheten lät honom med en enda blick skåda in uti en upptäckt, som skulle blifva af en så stor vigt för hela verlden: han hade funnit ett medel att bringa en outplånlig massa på stenen, hvilken kunde mångdubblad återgifvas. Det faller nästan i det fabelaktiga, då man erfar, på hvilket sätt hemligheten blef afslöjad. Som Sennefelder begagnade stenen såsom en kopparplåt och genom ätsning frambragte den till aftryck ägnade skrift, så begagnade han sig ock för stenen af de medel, som användas af kopparstickaren till beredandet af plåtarne. En nypolerad sten låg just färdig att prepareras, då hans tvätterska kom för att mottaga hans smutsiga linne. För ögonblicket utan skrifmaterialer vid handen till upptecknande af det till tvätt levererade, tog han det först tillgängliga, och noterade således med en bit fet tusch persedlarne på den opreparerade stenen, för att sedan skrifva det af på papper. Dock, då nu den feta skriften en gång stod på stenen ville han försöka om den motstod ätsningen, det lyckades, och den stora hemligheten var funnen. Men härmed hade icke Sennefelder egentligen funnit betydlig lättnad. Den omvända skrifningen på sten erfordrade stor öfning, och medbjelpare var svårt att få, alldenstund methoden var så betydligt skiljaktig från den vanliga i plåt; och hans tid dessutom upptogs med att närmare studera den gjorda upptäcktens användbarhet. Han började då redan, för 50 år sedan, att göra försök med att öfverföra redan tryckta saker på sten, för att sedan af dessa taga aftryck. Öfverföringen lyckades efter många omständigbeter för en del, men några tillfredsställande aftryck fick han aldrig. Sedan dess har denna uppgifts lösning varit ett oaflåtligt sträfvande för nära nog alla stentryckare, men till dato utan verkligt resultat för någon utan för mig. Redan för 20 år sedan såg jag vid Herr Winthers Stentryckeri i Christiania ett mycket vackert aftryck af en sida af en gammal bok; men han erkände, att det ock inskränkte sig till detta enda aftryck, ty vid försöket med flera aftryckP utplånades föremålet från stenen. Äfven jag har gjort flera försök i en sak, som i så mångdubbla fall kunna lätta mitt arbete, men utan resultat, till dess tillfälligheten för några månader sedan afslöjade denna för mig och hela verlden vigtiga upptäckt. Jag vet icke, huruvida jag i Sverige kan väcka nog deltagande för en uppfinning, som i sitt resultat innebär de mest förvånande, ja ännu ofattliga, fördelar; men det vet jag, att de försök jag hittills gjort, för att fästa uppmärksamheten dervid, hafva varit utan verkan, och blifvit af vissa förståsigpåare afvisade med hån och den förklaring, att det redan är en länge känd uppfinning. Mitt svar härå har endast inskränkt sig till den frågan: Hvarföre har då ingen redan begagnat sig deraf? Att uppfinningen, ännu i sin linda, har många brister, inser jag bäst sjelf; men man behage endast att kasta ögonen på de första försöken, som framlades för allmänheten i det af mig utgifna Illustreradt SöndagsMagasin, man jemföre illustrationerna i detta blad för Juni månad med dem för Augusti, och åter dessa med dem i de sednare utkomna numren, och man skall lätt, utan att vara konstkännare finna skilnaden; — och konstkännaren skall ock upptäcka, huru mycket dessa illustrationer allt mer och mer närma sig originalet. Jag har fästat Auktoriteternas uppmärksamhet på lättheten att genom denna uppfinning efterhärma allt sedelmynt; men dock med det tillägg, att jag kan upplysa om sättet att trycka sedelmyntet så, att det icke medelst detta medel kan efterapas; dock — utan att vinna afsedd uppmärksamhet. Jag ville då nu vädja till affärsmannen, som kanske icke torde vara så liknöjd om man en vacker dag kom och presenterade honom en vexel eller revers från 100 särskilda håll i stället för från ett, — och detta kan blifva verkliga förhållandet; ty med samma lätthet, som inom 10 minuter er 100 Rdr Bankosedel kan öfverföras ach gadan ; dot nändliga kan återgifvas. med

11 oktober 1849, sida 4

Thumbnail