—;;,;; band af solljus, draget öfver det svarta berget. På hafssidan vexa inga skogar, ty Nordsjöns kalla anda är der, liksom på vestra kusten af Jutland, förhärjande; men de oändliga skärgårdar, som på Trondhjems, Bergens och Christiansands kuster bildas af klipporna, gifva skydd mot de rasande stormarne. Der bygga skaror af sjöfoglar sina nästen och kringsvärma de fisk-stimmar, som skocka sig långs kusten; ty på intet ställe är hafvets rikedom större. Djupt, understundom hela 14 milen, har hafvet, liksom en mångbugtig sjöorm, skurit sig in i fjellmassan och hvälfver der, aldrig bestråladt af någon sol, sina mörka böljor. Der, åter, hvarest dalen utvidgar sig, utvecklas en nästan sydländsk plantverld, och liksom undrande skådar den eviga snön ned på löfverket, fruktträdgårdarne och de rikt blomstrande ängarne. Klimatet iär på hela vestra kusten fuktigt och så mildt, att säden mognar i de härligaste dalöppningar nära intill polcirkeln 5). I Öster om kustfjellen fylla fruktbara, längsträckta dalar det inre af Aggerhus stift. Bäckar och elfvar med strida forsar följa hålvägen genom dalen, flyta genom insjöarne och afbryta den stillhet, som annars herrskar mellan de majestätiska malmrika bergen, under den åldriga skogens kronor 0). Alltefter som man kommer mera sydvart, blifva trakterne mera vänliga: asken och eken vexa frodiga; tillochmed boken visar sig då och då i de sköna dalarne. Denna fjellnaturens storhet uppfyller själen med stolta tankar, kampen mot densamma härdar och zjelfständiggör; bergsbygdens lätta luft muntrar sinnet. Intet under alltså, att en stark oafhängighetskänsla, en djerf frimodighet, hafva i Norrmannens själ parat sig med skämtet. Trygg i sin sjelfständighet vågar han dristigt träda sin fiende under ögonen och sätta en gräns för hans öfvermod och hån. I vredens ögonblick liknar I han forntidens berserkar. Det är i det hela taget något nästan sydländskt spänstigt både i hans vext och i hela hans väsende. Godlynt, tarflig och gästfri, liksom hans bror på andra sidan Kölen, ir han, liksom denne, från sin barndom förtrogen med jagten och dess faror. Upp ur bergens djup hemtar han malmen; i ängarne vid deras fot, eller i sätern på deras toppar, der björkarne med sina löfrika kronor vaja öfver de med blomster rikt smyckade fjellsluttningarne, betar han sina hjordar; i deras skogar hugger ban sitt timmer. Hans land är ännu mindre passande för åkerbruket, än Svenskens, och denna landets beskaffenhet har icke ringa bidragit till att hålla herremansväldet inom dess behöriga skrankor. På fisk uti insjöar och elfvar samt långs utåt Nordbafvets kuster är Rorrige deremot utomordentligt rikt. Derföre lockar också hafvet den frie mannen ut på sina vågor och uppammar honom till mandom och mod. Blott i ett fall skiljer sig den norrska folkkarakteren ) I Svenska Lappmarken skördas korn och trädgårdsvexter vid Enomtekis under 683 graders polhöjd; i norrska Finnmarken ännu under den 70:nde graden, Begge dessa ställen ligga inom polcirkeln. (Se frih. Ehrenheim Om klimaternas rörlighet.Stockh. 1824). 5) På östra sidan om Femundsjön har man träffat på furor, som varit 250 år gamla. En af dem höll 12 tum i diameter; men hade uppnått blott 28 fots höjd. i Red:s anmärkningar.