Vill dock man lycka smida här på jord, Man måste öfva sig att ryggen kröka Och jaka flitigt med de högas ord, Sin öfvertygelse begrafva söka. Men vill man ädla menskors aktning nå, Vill man till valspråk -Rätt och Sanningo ega, Mot orättvisan må man djerft bestå Och icke sky sin mening ut att säga. Haf tack derför! I månget hjerta ju Ett echo af vår tacksamhet sig gömmer; Men J, som modigt dömmen vohörd, nu ett rättvist fosterland ock eder dömmer. Från några militärer.