I staden Slesvig har det kommit till blodiga slagsmål mellan borgarne och den preussiska militären. En person har vid ett sådant tillfälle tillsatt lifvet. Spänningen mellan de civile och militären är mycket stark. General Bonin har afrest till Berlin. Slesvigholsteinarne i Rendsburg hafva företagit en nattlig expedition till Eckernförde, för att bortknipa kanonerna från vraket efter linieskeppet Christian VIII. De lyckades också få med sig några af dem. Till Töndern har regeringskommissionen förlagt 53 preussiska husarer såsom exekutionstrupper. I Koldings tidning läses följande: -Så småningom försvinna spåren efter krigets ödeläggelser samt minnesmärkena efter slesvigholsteinsk humanitet och krigstukt. De många af gevärskulor si I hög grad skadade husen antaga åter ett mera inbjudande utseende, och flera nya byggningar äro uppförda i den afbrända södra delen af staden. Bland de sorgligaste efterverkningarne af kriget är den ovanliga sjuklighet, som råder såväl här i staden som på landet; det hade också varit för mycket att hoppas, att icke sådana ledsamma följder skulle uppstå genom den förpestade luft, som vi måst inandas i sommar, och hvilken föranleddes af smittosamma sjukdomar på de talrika lazaretterna, af slagtandet utaf en ovanlig mängd kreatur, efter hvilka man såg ben qvarligga i stora högar, af den vårdslösa nedgräfningen utaf de dödade hästarne samt af andra orsaker.ÖSTERRIKE. En mängd storartade anstalter träffas till Komorns belägring. Hvarje dag ankomma fartyg på Donau med skansoch stormnings-redskaper. Öfverlöpare från fästningen berätta, att kommendanten nu låter utgifva ett dagblad. Klapka är ännu kommendant, men har sjunkit så mycket i besättningens förtroende, att alla hans åtgöranden kontrolleras af den s. k. försvarskommissionen. I spetsen för provianteringskommissionen står en jude från Eperies vid namn Holländer. Fästningen har öfverflöd på lifsmedel. En mängd honvedofficerare ingå i rysk tjenst, i hvilken de få behålla sin förra grad. Flerainsurgentofficerare, tillhörande Ungerns förnämsta I familjer, hafva blifvit inrullerade såsom simpla soldater i österrikiska armåen. De bära sitt öde med en viss glad resignation. En grefve, som läkaren icke fann duglig till krigstjenst, protesterade deremot, yttrande, att han åtminstone dugde till skoborstare åt någon österrikisk officer. I OM ett möte, som hållits af högre österrikiska stabsofficerare, ansåg man 30,000 mans förlust såsom det sannolika priset för Komorns eröfring. Radetzky, som var närvarande, skall hafva yttrat, att han tilltrodde sig kunna eröfra fästningen med blott tre man, en parlamentär och 2 trumpetare, genom att nemligen förkunna besättningen amnesti. Regeringen låter efterlysa 69 politiska flyktingar, som deltagit i ungerska revolutionen. Bland dessa befinna sig grefvarne Kasimir och Stephan Batthyany, och grefve Palffy, som var en af de häftigaste oppositionsmännen på riksdagen i Pressburg. Endast ett polskt namn, Bem, figurerar på proskriptionslistan; Dembinski nämnes icke, troligtvis emedan han redan är i säkerhet. Nästan hela magistraten i Stuhlweissenburg är bland de sextionio. Af riksdagens gamla notabiliteter ser man tvenne lysande namn bland de förföljdes antal, den åttioårige grefve Palocay och Beöthy, Båda voro utmärkta, elektriserande talare och österrikiska regeringens dödsfiender. Den sednare stod såsom vältalare närmast Kossuth. Af politiska notabiliteter, som spelat en roll efter marsrevolutionen, och nu stå på proskriptionslistan, äro Paul Almasy, Johan Besze, Paul Nyary, Moritz Perczel, Basth. Szemere, den gamle ultraradikale landtdagsdeputeraden Johan Balogh med sina tvenne söner Victor och August, samt den såsom ett original i hela Ungern bekante, kommunistiske skriftställaren Tanezies, som före Mars 1848 satt i fängelse. En mängd litteratörer äro äfven bland de efterlyste, såsom tidningsredaktörerna Noisser, Bangya och Zerffy, AAAÅÅS:ilii —