Köpenhamn hvarje Tisdags eftermiddag (första gången i går) och från Wismar hvarje söndags eftermiddag, så snart som möjligt efter jernvägstågets ankomst. sDer Preussische Adlerv, heter det i Helsingörs tidning, har den 21 dennes passerat Sundet norrut, såsom det berättas, till England för att reparera den skada, den tagit i affären med danska örlogsbriggen S:t Croix. FRANKRIKE. Paris den 18:de Sept. Ankomsten af Corcelles depescher bringar nytt lif i de politiska debatterne rörande romerska frågan, men ingenting mindre än visshet, ty deras innehåll är en fullkomlig gåta och meningarne om detsamma äro hvarandra snörrätt motsatta. Några tro, att dessa depescher låta hoppas en snar uppgörelse i godo af de romerska stridigheterna; enligt andra skildras påfven i dem mera hårdnackad, än någonsin. De, hvilka mena, att Corcelles gör sig hopp om en snar och tillfredsställande lösning af den genom presidentens bref ännu mera förvecklade romerska frågan, antaga, att Österrike och äfven Spanien understödja Frankrike i dess bemödanden att få påfven till att göra några försonande liberala koncessioner, medan blott Neapel är den krassa absolutistiska reaktionens sköldhållare. Detta oaktadt gå dock rykten i Paris om en österrikisk not, hvari föreslås romerska frågans afgörande å en kongress af de intervenerande makterna. På en dylik kongress komme Frankrike troligtvis att stanna i minoriteten. Men tillochmed de, hvilka tro på möjligheten af en snar och med franska styrelsens åsigter öfverensstämmande lösning, tänka icke vidare på de i presidentens bref nämnda punkterna, utan tala endast om en partiel amnesti, konsultativa ständer och papperspengarnes erkännande (se Italien!). På så sätt skulle presidentens bref till öfverste Ney icke haft någon annan verkan, än att kompromettera Frankrike och bereda det förödmjukelsen af ett återtåg. LUniverss berättar, att kultusministern Falloux, som ligger sjuk i neryfrossa, sednast blifvit så allvarsamt angripen, att läkarne icke tillåta honom emottaga någon. L:Evenement bekräftar detta, och tillfogar, att hans afskedsansökan icke tagits tillbaka och att han blott stannar på sin post tills nationalförsamlingen väl åter trädt tillsamman och varit tillhopa ett par dagar. Hans afsigt är att då med sina kolleger uthålla den kamp i romerska frågan, som icke gerna kan uteblifva, samt sedan draga sig tillbaka. Lanjunais sköter under tiden hans portfölj. Föreningen Rue Poitiers vill hålla en sammankomst den 30:de dennes, för att öfverlägga åt hvem kultusportföljen bör uppdragas sedan Falloux definitift nedlagt densamma. Times Pariserkorrespondent meddelar följande: Enligt de rykten, som cirkulera i vissa politiska kretsar, som vi anse vara väl underrättade, skall Odilon Barrot hafva förklarat för en af det moderata partiets hufvudmän, att han för sin del icke hade någonting emot en ögonblicklig revision af konstitutionen, derest den fordrades af lagstiftande församlingen, och att han är villig att bidraga till ett tioårigt presidentskaps och tvåkammarsystemets införande. Äfven vill han gå in på, att den allmänna rösträtten icke tillämpas vid armken. Hvad Dufaure angår, så är han i principen icke mera än Barrot emot en revision, men han önskar, att den endast må ega rum på tid och sätt, som konstitutionen sjelf bestämmer i art. 111. Ordrer, som går och gäller för Odilon Barrots organ, uttalar sig för den moderata republiken och emot Legitimisternes, Orleanisternes och Bonapartisternes vanmäktiga partisträfvanden. Den ultra-reaktionäre Assemblege nationale förklarar, att den i ordningens interesse vill inställa den polemik, den en tid med mycken bitterhet fört emot Dufaure. I Paris har bildat sig ett sällskap, för att i de fattigaste och talrikast befolkade qvarteren af staden inrätta försäljningsställen, hvarest de förnämsta lifsförnödenheter lemnas de behöfvande i detalj till samma pris, som de annars säljas en gros, och hvarest alla lifsmedel, som vanligen äro mer eller mindre förfalskade, säljas oförfalskade. Etablissementerna skola grundläggas dels genom en dotationsfond, dels genom en aktiefond, på 600,000 franes (1200 aktier). Fyra sådana inrättningar äro redan öppnade, hvarest lifsmedel utlemnas till sådana personer, som äro försedde med ett kort från sällskapet. Genom ett tillskott i hvarje vecka af minst 10 centimer kunna arbetarne småningom förvärfva sig aktier, eller vid årets slut emottaga en anvisning på så mycket af de i inrättningen till salu befintlige artiklar, som motsvarar tillskottens belopp och de derå upplupne räntor. I spetsen för sällskapet stå bland andra Albert de Luyns, general Sckramm, Marbeau (stiftaren af asyler), Carnot (f. d. kultusminister), Watterille (generalinspektör för alla