— Landtbruksmötet på Gimo den 15:de dennes var besökt af omkring 800 personer. Ordförande var landsböfdingen m. m. friberre Kremer. Prisdomare voro: direktör A. Jonsson, brukspatron C. Östberg, jägmästaren C. A. Löwenhjelm, kammarherren baron Reuterskjöld, löjtnant O. Blomseldt och direkt. J. Arrhenius Priser utdelades till följande personer: inom första klassen: drängen E. Larsson från Örbyhus ett silfverfickur; rättarelärlingen Norström från Ultuna en silfvermatsked; rättarelärlingen Bengtsberg från samma ställe en silfverspecie; och fogden Edlund en d:o. Inom andra klassen: torparen E. Larsson från Jälla ett silfverfickur; bondesonen E. Ersson från Sandby ett d:o; bonden E. Persson från Sandby en silfvermatsked; torparen Jan Jansson från Frötuna en d:o, till bondesönerne N. Nilsson och J. Ersson från N. Skefthammar en specieriksdaler hvardera. Öfrige täflingsplöjare, som ej vunno något pris, erhöllo en gratifikation å riksdaler specie. ÖREBRO den 19:de Septemb. Herr lojtnanten Björkman kommer att med biträde, under återstående för arbetet tjenlig del af året, företaga afvägningar omkring sjön Hjelmaren. — Drängen Per Johan Jonsson, i tjenst bos en torpare på Backa ägor i Ånsta socken, hade Söndagen den 9:de dennnes, i sällskap med an dra drängar och pigor, besökt ett dansgille i Gräfve. På hemvägen hade sällskapet redan hunnit förbi ett af Per Österberg bebodt torp på Körningstorps ägor, då sex af sällskapet — och deribland Per Johan, hvilken dock säges hafva först sökt afstyra ofoget — återvände till nämnde torp, emedan de trott sig höra torparehustrun yttra några förebrående ord. Efter åtskilligt väsen vid dörrarne, begynte de skaka ned äpplen från ett af träden vid torpet, och torparen Österberg aflossade då, efter att förut hafva varnat dem och bedt dem aflägsna sig, ett bössskott, utan att i det djupa mökret se hvart han sigtade. De objudne gästerna togo då till bens, men efter en kort stund nedföll Jonsson, klagande öfver smärtor i rygg och mage. Han leddes då hem af stallbröderne, befanns vara illa sårad och afled der den 11:te på morgonen. 39 timmar efter det skottet träffade honom. Vid anställd besigtning funnos 10 hagel, stora som ärter, hafva inträngt i kroppen; deraf ett, som inträngt från högra sidan om ryggraden och vid inträngandet skadat främre ytan af högra njuren, fanns i buk-kaviteten, insnärjd i nätet på högra sidan om nafveln. Skottet har af läkare ansetts absolut dödande. Såväl torparen Österberg som hans hustru äro, enligt sammanstämmande underrättelser, gamla fredsamma och väl kände personer. Äfven den skjutne hade god frejd. En blifvande undersökning skall väl, innan kort, närmare uppdaga, buru allt har tillgått. (Ö. T.)