Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1849, sida 2

— ——— en detta säkerligen icke blifvit fallet. med order att hålla 6 krigsskepp färdiga att utnestien: borgare och prester äro icke inbegripna nederlag, och man kan icke betvifla, att de ultrareaktionäre och legitimisterna verkligen skola blifva mycket förbittrade.Den närmaste orsaken, hvarför brefvet blef publiceradt och kom till allmänhetens kännedom, lär vara den, att öfverste Ney, under det samtal , ban straxt efter sin återkomst från Rom hade med presidenten om det intryck, brefvet gjort der, anmärkte, att han sökt sprida brefvet så mycket som möjligt, men att han måst göra det genom en mängd afskrifter, enär ingen boktryckare af fruktan för inqvisitionen vågade trycka det; dessa afskrifter hade, alltefter som de förökades, blifvit alltmer olika med originalet och i sådan skepnad kommit att inflyta i franska tidningar. För att förhindra de falska afskrifternas spridande befallde då presidenten att införa originalet i den officiella tidningen Monitören. — En mängd förråder inskeppas till Rom, hvilket antyder, att franska expeditionshären kommer att qvarligga der öfver vintern. I Generalfiskalen har lagt beslag på ett nummer af den legitimistiska tidningen Gazette de Franeeför en artikel, som angrep författningen och den republikanska samhällsformen. Tidningen blef frikänd. Hade den varit af republikansk karakter och angripit den nuvarande regeringen, hade Den första delen af jernbanan mellan Paris och Lyon är nu färdig. Den invigdes d. 9:de af presidenten. I Melun och de öfrige stationer, han genomreste, emottogs han med ropet: Lefve republiken, blandadt med ropen: Lefve presidenten, Lefre kejsaren! Den s:de skulle medlemmarne af nationalförsamlingens permanenskomit sammanträda till ett möte: men detta kunde icke ega rum, emedan af denna kommites och byråernas 36 medlemmar endast 5 eller 6 voro närvarande i Paris. i En telegrafdepesch har ankommit till Brest löpa till den 6:te November. Man känner icke denna expeditions bestämmelse, men tror, att det I gäller Plata. i General Oudinot har ankommit till Paris. I UNGERN. ; Tidningen National meddelar en intressant korrespondens från detta land; vi meddela ur densamma följande: Den amnesti, som ädelmodigt förkunnades af Haynau i Temesvar, har redan burit några frukI ter. Honvedsöfversten Auffenberg, Polack till börden (född i Galizien), och känd i armåen unI der magyariska namnet Ormay, har blifvit hängd; öfverste Szathemuy har undergått samma öde. j Man har skjutit en tidningsredaktör, hvars namn jag icke känner; man bokstafligen genompryglar de landtprester, som icke äro österrikiskt sinnade; presterskapet i städerna undergar en mindre vanärande behandling; man åtnöjer sig med att fysiljera de illasinnadeinom detsamma. Detta öde har drabbat 2 prester i Pesth, dit IIaynan i dessa dagar återkommit. Om förlåtelse, jag begick ett misstag, då jag talade om dessa personers afrättning kort efter det jag talat om ami en rent militärisk amnesti. Jag skall icke glömma namnet på en krigare, som dog oförfärad som Ney; hans nekrolog borde skrifvas af en fri och stolt penna, värdig honom. Jag menar grefve Carl Leiningen-Westerburg, chefen för Görgeys 3:dje korps, bjelten vid Miskolez och Geszthely, der hans korps ensam slog Ryssarne, som uppfordrade honom att gifva sig, mönstret för en sann hjelte och en man af ära, lärdom och energi. Född i en utaf. Tysklands förnämsta familjer (beslägtad med drottningen af England) dog han såsom 35 är gammal general, efterlemnande enka och två barn. Haynau ville hänga honom. Hans brott var att förut hafva tjent hos de kejserlige, hvarför ban i sine domares ögon betraktades såsom öfverlöpare, likasom grefve Auffenbergs var att hafva deltagit i en polsk rörelse. Tusentals officerare hafva gjort såsom Leiningen, och man skulle, om man vill vara konseqvent, afrätta äfven dem. Komorns officerare äro delade i tvenne partier: