Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1849, sida 2

Man dömer icke en millionär till fästning. Har ni någonsin hört omtalas något sådant ?Lagen gör icke afseende på person. Visserligen icke lagen, ... men domrarne. llär är icke tillfälle att disputera om penningens allmagt — återtog Alexis med en axelryckning. — Nog af! Vill ni släppa oss ut, eller ej? Philip gick till dörren och öppnade den. Gå — sade han. — Vägen är fri. Jag qvarhåller er icke, men låt oss öfverenskomma att begrafva denna sak i glömska. Må göra! — sade Frans, i det han fattade sin darrande älskarinna under armen, — Kom Ingeborg.De tre personerna gingo genom förstugan ut på gården, derifrån genom parken tills de uppnådde åkdonet, som ännu väntade på landsvägen. Pbilip stod ensam qvar i förstugan, skärande tänderna af raseri, . . . Forbannelse öfver dem! — mumlade han. — Men jag skall hämnas... ja, jag skall hämnas.... Men huru?(Forts.) ÖD AAAAnghl.X