Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1849, sida 1

om hertigen af Åugustenburgs förhållande till det holsteinska upproret. III. Demoralisation ofvanifrån i hertigdömena. Prinsens utnämning till ståthållare hade den naturliga följd, att han ännu mindre kunde personligen och offentligt uppträda såsom regeringens fiende. Men Augustenburgarnes planer och afsigter blefvo naturligtvis oförändrade, och deras hemliga stämplingar, som nu i den faktiska regeringsmakten hade ett stöd att påräkna, omhvärfde snart alla förhållanden. Under de fyra år, som detta ståthållarskap varade, blefvo de olyckor, som man i våra dagar sett bryta löst, planmessigt förberedda medelst en vidt utgrenad demoralisation, hvilken dock slog rot vida mera djupt inom Slesvigs onationella embetsklass, än bland folket. Efter att hertigen under loppet af sommaren år 1842 hade varit sysselsatt med att emot advokaten Clausen, som rent af bestred det augustenburgska huset all slags arfsrätt till hertigdömena, skrifva en series af anonyma artiklar, hvilkas införande i -Kielers Correspondenzblatt Falch besörjde, erbjöd öppnandet af ständermötena honom ett passande tillfälle till agitationer i den rigtning, i hvilken han först ville verka, nemligen emot det danska språket och den danska nationaliteten, hvilka så lifligt erinrade om att Slesvig var och än i dag är det danska Söderjutland. Han .visste ganska väl, att folket var trött af att höra hans eviga historier om danism och dansk propaganda; men ibland ständerna, som till större delen bestodo af tyska herreoch embetsmän, de tyska universiteternas invigda lärjungar, kunde han deremot räkna på mottaglighet för denna sak. Det är förut anmärkt, att utgifvaren af Apenrader veckoblad icke hade velat låta köpa sig till förräderi mot sin kung och sitt fädernesland; man måste följaktligen söka tillintetgöra, eller åtminstone motarbeta, de verkningar, som nämnde tidning förmodades kunna åstadkomma. Hertigen beslöt fördenskull att sätta upp en tysk tidning vid sidan af detsamma. Han gaf borgmästaren Schow, konungens edsvurne embetsman, befallning, att man till ständerne skulle inkomma med en, såsom det skulle se ut, från borgerskapet emanerad petition, i hvilken detta skulle anbålla om, att en viss d:r Neuber måtte erhålla tillstånd att i Apenrade utgifva en tysk tidning. Schow, som vid samma tid var sysselsatt med att uppfinna, huruledes en slesvigholsteinsk flagga skulle se ut, underrättade her