Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1849, sida 3

i Götheborg sinns en ung fru af mina bekanta, hvars man är omätligt rik. I flera års tid har denna unga fru af de frikostiga medel hennes make anslagit åt henne, sammansparat en ganska betydlig summa att användas till något allmänt gagnande företag. Summan uppgår redan till 35,000 r:dr. Den unga frun ville, som sagdt, använda dessa penningar till någon god gerning, men hon vill icke sjelf synas. Vi hade derför öfverenskommit att vända oss till er, såsom en erfaren och allmänt aktad affärsman.Och till hvad skall då denna summa användas? frågade gubben. Ni skall få veta det sedan, men hör nu först: Ni behöfde 20,000 r:dr b:ko, för att rädda er från undergång. När ni får hem ert fartyg kan ni ju återbetala detta förskott? Ja visst. Derom är ingen fråga. Nå väl... penningarne stå helt och hållet till min disposition och kunna af mig lyftas när som hellst. Ni skall få dem i morgon bittida. Men det är ju icke edra penningar. Den der frun .. Har en gång för alla gifvit mig rättighet att förfoga öfver kapitalet. Med de 5,000 r:dr, som återstå, sedan ni betalt er skuld, kunna vi i alla fall förbereda det allmänt nyttiga företag, hvartill dessa penningar äro ämnade. (Forts.)