vDet finnes ingenting, som berättigar er att misstänka.. För all del — afbröt Philip — låt oss ej tala om en dylik bagatell. Lita på min tystlåtenhet. ö Han nickade och skyndade ut till vagnen. Alexis gick halft förargad, halft leende genom kontoret till det inre rummet, hvarest herr Giller helsade honom med en hjertlig handtryckning. Alexis och herr Giller voro gamla vänner och kommo öfverens i allting, med undantag af kapitlet om Götheborg. Gubben var, som vi veta, en enthusiastisk beundrare af denna stad, hvaremot Alexis hyste mindre varma sympathier för densamma. Lektorn brukade ganska ofta besöka gubben och prata bort en timma med honom vid den kära tobakspipan. Denna gång hade han dock äfven ett serskildt ärende, hvarom vi snart skola underrätta läsaren. Han kom från Armida, hos hvilken han aflagt ett förmiddagsbesök. Stora planer hade derstädes blifvit uppgjorda. Vid första ögonkastet på den gamle köpmannen såg han straxt, att det var något, som fattades bonom. Herr Giller syntes upprörd och bedröfvad.