Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1849, sida 2

detta så länge i förskott. Om vi lyckas, hvarpå jag ej tviflar, skall du erhålla lika mycket till.. Ett ögonblick tycktes Hanna besinna sig. De bättre känslorna vaknade åter för en sekund i hennes bröst, ... hon tvekade. Skulle hon förskottsvis emottaga syndapenningen och i och med detsamma förpligta sig, att af alla krafter medverka till en ung, oskyldig flickas undergång... en flickas, som dertill var hennes egen barndomsvän och måhända älskad af hennes bror? GKrosshandlaren märkte hennes tvekan och betraktade henne med oro. Han sköt penningebundten närmare intill henne. Frestelsen var för stark. Åsynen af de många brokiga sedel-lapparne kom Hannas hjerna att svindla. Hon utsträckte handen, grep dem hastigt och stoppade dem i barmen. Saken är sålunda afgjord, sade grosshandlaren. vJa — saken är afgjord ... Afgrunden skall vinna ännu ett offer.vMen din bror får ingenting veta. Jag träffar aldrig min bror.(Forts.)