väl späckad plånbok. Drag bara gumman först ö på din sida. Det är det vigtigaste. Men gumman lär vara en läserska, ett heldLon — återtog Jacob — och ni vet, att det sordras mycket pengar, för att förleda en sådan. Du skall få så mycket du behöfver och dessutom lofvar jag dig en hederlig dusör, om du lyckas. Men laga för all del, så att icke min son, den vindböjteln, får någon nys om saken, ty då kunde han vilja söka göra mig bytet stridigt, såsom nyligen hände med lilla Klara, hvilken han, efter hvad jag hört, redan länge sökt fånga. Nå, nå jag får väl vara rättvis och afstå något åt honom och han må behålla sin Klara, ifall han lyckas eröfra henne. ... Men Ingeborg vill jag ha för mig sjelf. Ingeborg är också mycket vackrare, anmärkte Jacob. Hon är den sötaste unge, jag någonsin sett, — sade grosshandlaren, gnuggande händerna af förnöjelse. — Jag har verkligen blifvit smått kär i henne. På min ära bar jag icke det.ur lyckligt för mamsell Ingeborg! — anmärkte Jacob med ett ironiskt leende. — Säg mig, patron, hvilken är hon i ordningen af dem ni förfört ?Den sextonde, svarade grosshandlaren med en ton af högmod.