Hanna är den enda af alla mina mätresser, som känner hvem jag är. De öfriga har jag, som du vet, besökt under ett diktadt namn och i största hemlighet. Men som jag behöfde Hannas medverkan vid vissa tillfällen, var det nödvändigt för mig att göra henne till mid förtrogna. Och hon har verkligen tjenat mig rätt bra, det kan icke nekas. Men som hon helt och hållet är beroende af mig, så fruktar jag ej att genom henne blifva komprometterad. Hon har säkert aldrig vågat säga sin bror hvem det var, som beröfvade honom hans tvillingssyster, och han skall icke heller nu få veta, hvem som rycker hans älskarinna ifrån honom. Och hvad bryr jag mig för öfrigt derom? En urmakaregesäll!Ni har rätt... En sådan mygga betyder ingenting. sDe kunna dessutom gifta sig med hvarandra sedan — återtog grosshandlaren. — Jag skall gifva flickan en lämplig hemgift, och dermed skola de nog blifva nöjda. båda två — Emedlertid hyr du nu ett par rum i en aflägsen trakt af staden, Jacob, och låter möblera dem med smak. Det är icke värdt att reda in buren, innan fågeln är fångad, anmärkte Jacob. -Åh — det måste vil gå med tillbjelp af en