Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1849, sida 3

AAi ———— —————————— Grosshandlaren hade, som vi nämnde, nyligen kommit hem från Lorentzberg. Han var ensam. Tyst och tankfull vandrade han upp och ned i sin dyrbart möblerade sängkammare. Det kan icke nekas — mumlade han slutligen för sig sjelf — att man spelar sina kort fintligt bär i verlden... Hur afguda mig icke menaiskorna, hur beundra, smickra de mig icke! Det är rätt löjligt, då man besinnar hur många snedsprång jag tillåtit mig ... snedsprång, som verlden aldrig skulle förlåta mig, om jag vore fattig. ... Men nu är jag rik och kan göra hvad jag vill. ... Det är bra skönt att vara millionär. . . . Man kan då lefva ett ganska angenämt lif, på min ära.... Och hvad har man annat att göra här i verlden, än att njuta så mycket som möjligt? Jag förleder oskulden — hviskar man måhända, ifall man är min fiende. — Bah! om icke jag gjorde det, så skulle någon annan göra det i mitt ställe och resultatet blefve detsamma. GCKrosshandlaren stannade framför en präktig toilettspegel och beskådade uppmärksamt sin bild. (Forts.)